Andersdotter, Brita
1575-1647

Född 1575 i Stockholm [1] .
Död 1647 i Skultuna (U) [1] .


Brita Andersdotter.
Född 1575 i Stockholm [1] . Död 1647 i Skultuna (U) [1] .
       
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1575 i Stockholm [1] .
Död 1647 i Skultuna (U) [1] .

Relationer och barn

Gift.

Petrus Rudbeckius.
Skald, kyrkoherde, lektor
Född 1578-01-17 i Ormesta, Almby (T).
Död 1629-08-26 i Köping (U).

I samma pestepidemi som 1603 ryckte bort Johan Pedersson R dog flera av barnen; endast tre söner återstod. Den äldste av dessa var Petrus Rudbeckius (d ä; 1580-1629), magister i Wittenberg 1602, professor vid UU 1605, kyrkoherde i Umeå 1613-18, lektor i Västerås 1625 och kyrkoherde och prost i Köping 1627. Under några år då han levde utan tjänst utgav han dels Enchiridion eller then svenska psalmboken (1622, därefter flera nya upplagor), dels ett par i uppfostringssyfte skrivna allegoriska diktverk, Insignis pue-ritia och Insignis adolescentia (båda 1624). Det senare av dessa är i sv litteraturhistoria till någon del känd för det götiska motivet i dikten om hjälten Starcke men främst på grund av den dikt om Hercules som har ansetts utgöra en förlaga till Stiern-hielms stora dikt. (SBL)

Margareta Rudbeckia.
Margareta är dotter till biskopens bror, kyrkoherden i Köping Petrus J. Rudbeckius. Hennes dramatiska äktenskapshistoria får kanske tillskrivas de psykiska rubbningar i hälsotillståndet, som synes ha inträtt i samband med havandeskapen och som 1635, vid sista barnets födelse, medförde en mer bestående huvudsvaghet, varigenom hon, enligt egen uppgift, "haver talat mycket galet och ovist". Hennes tvivelaktiga trohet i äktenskapet gjorde att M Gabriel i slutat av 1648 förvisade henne från hemmet, varpå hon tog sin tillflykt till det ärvda hemmanet Gillfors i Skultuna där hon synes haft umgänge med även andra män. Då hon inte kunde få någon att vittna om sin förmån, dömdes hon den 26 juni 1649 för hor. När hon sedan ville gifta sig med en skomakardräng, sökte domkapitlet förhindra detta, trots att hon förklarat, att det var för att undvika folkets förtal "och för hemmanets skull, att hon måste ha någon att bruka det". Så långt Västerås Herdaminnen.

Ser man på det moderna värderingar framträder en helt annan bild. Förmodligen levde hon i ett mycket olyckligt äktenskap där hennes ord vägde lätt mot den blivande domprostens. Hennes handlingar tyder på desperation och hon väljer förvisso en mycket dramatisk väg för att komma bort från sitt äktenskap. Margareta var troligen en mycket stark kvinna. långt ifrån psykiskt sjuk, som utmanade hela det etablerade samhället i sitt försök att frigöra sig.

Året efter Gabriel Holstenius död, den 4 oktober 1650, gifte hon sig med skomakardrängen Anders Matsson, han var född i 1618/1619 och dog i Västerås 1655, 36 år gammal. Det är okänt när Margareta var född eller när hon dog. Av hennes fyra barn med Gabriel dog fyra i späd ålder, dottern Brita dog i barnsäng 1655, endast 25 år gammal. Uppgifterna om Margareta kommer fråm Västerås Herdaminnen II:I sidan 311, av Gunnar Ekström. (Västerås 1971)


Källor

  1. Per Schröder

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.