Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:
XII:1025-1026.
Peder Henniksson förekommer i landskapshandlingarna som ägare av Vad 1569-1593.
Nämns i domboken 1557
I ett gårdsarkiv i Vad finns en handling med defekt datering som behandlar Holsten
Perssons
utlösning av sina sju syskon
Hans Persson, Hennika Persson, Spelbo Persson och Bengt samt Anna Persdotter, Brita
Persdotter och Karin Persdotter.
Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt
och
Hävd 1978 s 99f.
Holsten Persson lät den 25 januari 1598 uppbjuda en systerdel i Vad som han inlöst från sin
syster Anna Persdotter i
Gäsjö, och en broderdel i Vad, som han inlöst från sin broder Spjälbo Persson, samt jord i
Vad
som han bytt till sig från
Hans Persson i Vik, Söderbärke. (Dalarnas domböcker I:AI:6, blyertsfol 263v och 265v,
ULA.
En domstolsnotis från 1614 om Hans Holstenssons (Felskrivet Holsten Perssons i Gillingstams
artikel) inlösning av jord i
Halvarsbenning, Norberg, visar att Hans Persson då bodde i Djupkärra, Bengt Persson i
Gäsjö, Hennika i Fragg, allt i
Norbergs socken, och Spjälbo i Persbo i Grangärde socken (nu Ludvika stad). (Kopparbergs
läns renov domböcker, vol 1, f
552v)
Holsten Persson lät 1596 uppbjuda systerdelar i Vad, som han inlöst från sina systrar
hustrurna Karin och Agnes i Tolvsbo
samt Barbro i Norberg
(Dalarnas domböcker I:AI5: blyertsfol 48v)
I Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" nämns att Per Henniksson
erlade 85 mark, 4 öre och 18
penningar vid 1571 uttaxering för Älvsborgs lösen. Detta skulle då motsvara en tiodel av
värdet på all lösegendom, och
var det högsta beloppet i Söderbärke. En ko värderades vid denna tid till tio mark.
BMS 26 mars 2017:
Per Henniksson gjorde, som vi konstaterat, ett mycket gott gifte då han fick Gosven
Hanssons i Hagge dotter till hustru. Han hade kapital nog att lösa ut alla sina syskon, och
flera av dem utmärkte sig sen vid Älvsborgs lösen med att ha just mycket kapital, men ingen
egendom. Men de hade kunskap och entreprenörkraft, Lasse stod för driften av
frälsehyttan i Fagersta och Bengt för frälsehyttan vid Nordansjö. Effrike byggde en hytta
både i Fragg och i Älgsjöbo. Herman förvaltade hyttan i Halvarsbenning.
PER HENNIKSSON.
Född 1521 i Vad, Söderbärke (W) [2] . Död 1593 i Söderbärke (W) [2] . Nämnd 1571-93, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] . |
F
HENNIKE BENGTSSON.
Född 1494 i Bråfors, Norberg (U) [3] . Död 1565 i Vad, Söderbärke (W) [4] . Omnämnd 1535-64, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] . |
FF
Bengt NN.
Född i Bråfors, Norberg (U) [5] . Har påståtts höra till Sparresläkten |
||
FM
NN NN.
Född i Bråfors, Norberg (U) [5] . Har påståtts höra till Gumsehuvud-släkten |
||||
M
Marit Tidiksdotter.
Född omkring 1500 i Stimmerbo, Norrbärke (W) [6] . Död i Vad, Söderbärke (W) [6] . |
||||
Levnadsbeskrivning
Nämnd 1571-93, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] .Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:
XII:1025-1026.
Peder Henniksson förekommer i landskapshandlingarna som ägare av Vad 1569-1593.
Nämns i domboken 1557
I ett gårdsarkiv i Vad finns en handling med defekt datering som behandlar Holsten
Perssons
utlösning av sina sju syskon
Hans Persson, Hennika Persson, Spelbo Persson och Bengt samt Anna Persdotter, Brita
Persdotter och Karin Persdotter.
Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt
och
Hävd 1978 s 99f.
Holsten Persson lät den 25 januari 1598 uppbjuda en systerdel i Vad som han inlöst från sin
syster Anna Persdotter i
Gäsjö, och en broderdel i Vad, som han inlöst från sin broder Spjälbo Persson, samt jord i
Vad
som han bytt till sig från
Hans Persson i Vik, Söderbärke. (Dalarnas domböcker I:AI:6, blyertsfol 263v och 265v,
ULA.
En domstolsnotis från 1614 om Hans Holstenssons (Felskrivet Holsten Perssons i Gillingstams
artikel) inlösning av jord i
Halvarsbenning, Norberg, visar att Hans Persson då bodde i Djupkärra, Bengt Persson i
Gäsjö, Hennika i Fragg, allt i
Norbergs socken, och Spjälbo i Persbo i Grangärde socken (nu Ludvika stad). (Kopparbergs
läns renov domböcker, vol 1, f
552v)
Holsten Persson lät 1596 uppbjuda systerdelar i Vad, som han inlöst från sina systrar
hustrurna Karin och Agnes i Tolvsbo
samt Barbro i Norberg
(Dalarnas domböcker I:AI5: blyertsfol 48v)
I Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" nämns att Per Henniksson
erlade 85 mark, 4 öre och 18
penningar vid 1571 uttaxering för Älvsborgs lösen. Detta skulle då motsvara en tiodel av
värdet på all lösegendom, och
var det högsta beloppet i Söderbärke. En ko värderades vid denna tid till tio mark.
BMS 26 mars 2017:
Per Henniksson gjorde, som vi konstaterat, ett mycket gott gifte då han fick Gosven
Hanssons i Hagge dotter till hustru. Han hade kapital nog att lösa ut alla sina syskon, och
flera av dem utmärkte sig sen vid Älvsborgs lösen med att ha just mycket kapital, men ingen
egendom. Men de hade kunskap och entreprenörkraft, Lasse stod för driften av
frälsehyttan i Fagersta och Bengt för frälsehyttan vid Nordansjö. Effrike byggde en hytta
både i Fragg och i Älgsjöbo. Herman förvaltade hyttan i Halvarsbenning.
Relationer och barn
Gift.
Karin Svensdotter.
Född
i Sörgården, Fragg, Norberg (U)
[7] .
Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:
Sörgården i Fragg, Norberg brukades under 1590-talet av Hans Evriksson (alternativ stavning Effriksson), en sonson till Hennika Bengtsson i Vad, Söderbärke. I Riksarkivets samling "Strödda domboks- och rättegångshandlingar", volym 27 finns ett opaginerat och odaterat protokoll där Holsten Persson i Vad, även han sonson till Henrika Bengtson och således kusin till Hans Evriksson, kräver tillbaka gården därför att det är hans mors fädernegård.
Hans Evriksson invände att han köpt en systerdel från Holstens syster Barbro, men det hjälpte inte. Holsten Persson övertog gården mot att han betalade tillbaka vad Hans givit Barbro och ersatte honom för vad han kostat på gården i förbättringar.
Ett par år senare köper Hans Evriksson jord i Elgsjöbo i Söderbärke och hans arvingar finns där sedan, långt in på 1600-talet.¶
_________________________________________
Det har spekulerats i om Pers hustru var en ”Spelbodotter” pga av det mycket ovanliga namnet Spelbo som en av hans söner fick. Spelbo förkommer i Hommansbenning i Grytnäs, och Henneke gör ett jordebyte med denne Spelbo. Men om det finns ett släktskap behöver det inte vara i denna generation, det kan vara någon eller några generationer tillbaka. Bestickande är att det 1462 förekommer en Kjellfast i Hommansbenning, ett inte riktigt lika ovanligt namn, men Kjellfast dyker ju också upp bland Vads-ättlingarna.
|
Källor
Personregister Efternamnsregister Ortsregister
Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.