Laurentii, Johannes
1548-1603

Kyrkoherde mellan 1590 och 1603 i Säbrå (Y).
Född 1548-01-24 i Säbrå (Y) [1] .
Död 1603-01-01 i Säbrå (Y) [1] .
ulfhlars.se:

På svenska hette han rätt och slätt Hans Larsson och var son till kyrkoherde Laurentius Svenonius (Lars Svensson) härstädes och broder till företrädaren Engelbertus Laurentius. Han uppges ha varit docent i Gävle skola 1570,sedan komminister i Säbrå. Tjänstgjorde i slutet av 1588 som v. pastor i Själevad och blev 1589 kyrkoherde där, men fick redan samma år genom byte med brodern transport till Säbrå. Som ersättning för de från gället avsöndrade annexprästborden i Stigsjö och Häggånger tillerkändes han av konung Johan III genom brev den 29 mars 1591 6 pund spannmål, vilken förmån stadfästes av konung Sigismund samt av hertig Carl den 27 febr. 1589. Johannes Bure undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Förordnad att under kyrkoherdens i Härnösand, Laurentius Jone, privation (avskiljande) uppehålla kyrkoherdetjänsten där 1596,syns han även efter dennes död innehaft befattningen. Han ligger begraven i Säbrå gamla kyrka, "mitt för altaret". I Säbrå ägde han rätt mycket jord som tillföll änkan och barnen. Rörande kyrkoherdens familjeförhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Kristoffers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala universitetsbibliotek (sign. X255 k).


Johannes Laurentii.
Född 1548-01-24 i Säbrå (Y) [1] . Död 1603-01-01 i Säbrå (Y) [1] . Kyrkoherde mellan 1590 och 1603 i Säbrå (Y).
F Laurentius Svenonis.
Född 1507 i Barkesta, Harmånger (X) [1] . Död 1579 i Säbrå (Y) [1] . Kyrkoherde mellan 1543 och 1572 i Säbrå (Y).
     
 
   
 
     
 
   
 
M Margareta Engelbertsdotter Janzonia.
Född omkring 1510 i Säbrå (Y) [2] .
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Kyrkoherde mellan 1590 och 1603 i Säbrå (Y).
Född 1548-01-24 i Säbrå (Y) [1] .
Död 1603-01-01 i Säbrå (Y) [1] .
ulfhlars.se:

På svenska hette han rätt och slätt Hans Larsson och var son till kyrkoherde Laurentius Svenonius (Lars Svensson) härstädes och broder till företrädaren Engelbertus Laurentius. Han uppges ha varit docent i Gävle skola 1570,sedan komminister i Säbrå. Tjänstgjorde i slutet av 1588 som v. pastor i Själevad och blev 1589 kyrkoherde där, men fick redan samma år genom byte med brodern transport till Säbrå. Som ersättning för de från gället avsöndrade annexprästborden i Stigsjö och Häggånger tillerkändes han av konung Johan III genom brev den 29 mars 1591 6 pund spannmål, vilken förmån stadfästes av konung Sigismund samt av hertig Carl den 27 febr. 1589. Johannes Bure undertecknade Uppsala mötes beslut 1593 och Söderköpings riksdagsbeslut 22 okt. 1595. Förordnad att under kyrkoherdens i Härnösand, Laurentius Jone, privation (avskiljande) uppehålla kyrkoherdetjänsten där 1596,syns han även efter dennes död innehaft befattningen. Han ligger begraven i Säbrå gamla kyrka, "mitt för altaret". I Säbrå ägde han rätt mycket jord som tillföll änkan och barnen. Rörande kyrkoherdens familjeförhållanden föreligger en utmärkt källa i sonen Kristoffers räkenskapsbok, bevarad i Uppsala universitetsbibliotek (sign. X255 k).

Relationer och barn

Gift.

Anna Segersdotter.
Född omkring 1560 i Nensjö (Nedansjö), Gudmundrå (Y) [1] .
Död 1632-06-03 i Helgum, Säbrå (Y) [1] .

Margareta Hansdotter (Stormor i Dalom) Bure.
Född 1594-03-05 i Prästgården, Säbrå (Y) [1] .
Död 1657-06-11 i Leksands prästgård, Leksand (W) [1] .

Margareta Zebrozynthia Bure, född den 5 mars 1594 i Prästgården, Säbrå s:n i Ångermanland. Gift 1. gången med Elaus Engelberti Terserus (1554 - 1617), 2. gången med Uno Troilus (1586 - 1664, kyrkoherde och efterträdare till Elaus Terserus). Död 1657. - Zebrozynthia skrevs också Sebroensis.

Hon är den välbekanta Stormor i Dalom. Vi har en kopia av vidstående porträtt på vår släktgård Salta.

Om henne sägs i Herdaminnen för Västerås stift:

Hon dog den 11 Juni 1657, saknad i hela Dallaget, der hon för sitt hederliga utseende och goda hjerta hedrades med namn af "Stormoder i Dalom". Länge gick den berättelsen ibland hennes efterkommande, att wid likpredikan öfwer henne begynte presten med en klagan, som han hört på wägen af en bonde i Gagnef:

"Skulle jag icke gråta, då stormoder i Dalom är död?"

Man har föregifwit att det var Terseri förra hustru som kallades "stormoder", men Troiliska slägten har alltid påstått det om sin stammoder. - Det förefaller mig rimligt att Margareta, som övertog alla Annas barn, och som sedan fick 3 egna barn med Elaus och ytterligare 12 med Uno Troilus verkligen gjorde skäl för namnet! /SZ

(http://www.zenker.se/Anor/margareta_bure_1594.shtml)




Källor

  1. http://www.abc.se/~m9172/0034
  2. Mats Sjödén

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.