Stjernman, Kristina Nilsdotter
-1618

Död 1618.
Dödsorsak: Barnsäng


Kristina Nilsdotter Stjernman.
Död 1618.
F Nikolaus Olai Bothniensis.
Född 1550 i Piteå stadsförs (BD) [1] . Död 1600-05-18 i Stockholms domkyrkoförs (AB) [1] . Ärkebiskop [1] .
     
 
   
 
     
 
   
 
M Elisabet Grubb.
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Död 1618.
Dödsorsak: Barnsäng

Relationer och barn

Gift 1610-06-24.

Johannes Johannis Rudbeckius.
Biskop 1619 i Västerås.
Född 1581-04-03 i Ormesta, Almby (T).
Död 1646-08-08 i Västerås.
Begravd 1646-09-06 i Västerås domkyrkoförs (U).

Började skolan i Örebro 1588, fortsatte sedan i Strängnäs och Uppsala. Studerade också i Wittenberg och Jena. Professor i matematik i Uppsala 1604 och 1609 i hebreiska. 1611 blev han teologie professor och senare även rector magnificus. Han blev kunglig hovpredikant 1613 och biskop i Västerås 1619. Troligen skulle han ha blivit ärkebiskop 1636, då han fick de flesta rösterna, om han inte samma år gett ut en skrift om de andligas privilegier. Riksrådet Johan Skytte betecknade den som den farligaste bok som utkommit i Sverige på 100 år och den blev konfiskerad. Från år 1639 plågades han av "stenpassion" det vill säga njur- eller gallsten och var sängliggande från 1644 [Ekström 1971].

Ur Fr. Ekmans släktkrönika:

"R. var den mest framskjutna gestalten i svenska kyrkans folkuppfostrings- och sjelvständighetssträfvanden under storhetstiden. Efter skolår i Örebro och Strengnäs samt studier vid universiteten i Uppsala och Wittenberg blef han mag. Phil. Vid den senare academien. Hemkommen blef han professor i matematik vid Uppsala universitet.

Efter ytterligare ett par års studier i Wittenberg utnämndes han till professor, först i hebreiska och sedan i dogmatik i Uppsala. Efter en häftig strid med en collega måste han jemte denne lemna academien 1613. R. Blef så hofpredikant och följde i denna egenskap Gustaf II Adolf på fälttågen i Livland 1614-1615.

År 1617 promoverades han till theologie doctor, och 1618 blef han biskop i Västerås. Hans verksamhet här blef ett uppbyggnads- och organisationsarbete, kanske utan motstycke i svenska kyrkans och odlingens historia. En sällspordt kraftig och skicklig organisatör och ledare, satte han in hela sin person i uppgiften och skydde intet besvär eller offer.

Trivialskolan i Västerås utbyggde han till gymnasium, Sveriges första, hvilket erhöll kungl. Privilegium 1623. Han anlade i Västerås Sveriges första botaniska trädgård, och i stiftets öfvriga städer inrättades och förbättrades skolor. I Västerås inrättades bland annat äfven en flickskola med undervisning i kristendom, läsning, skrifvning, sömnad mm.

R. kämpade för kyrkans sjelfstyrelse under biskoparnes ledning - consistorium generale -, och i denna strid kom en sammanstötning till stånd mellan R. och regeringen. Axel Oxenstierna, som bedömde R hafva "en stor släng av S:t Peters kjortel men tillika vara en man med qvaliteter, en pertinax, som förr skall låta bränna sig, än han gifver vika", gav R. Skarpa tillrättavisningar. Vid erkebiskopsutnämning 1637 åtnöjde man sig med att tillfoga honom ett moraliskt nederlag genom att förbigå honom. Efter detta var han icke mer densamme som förr. Ett inre lidande blef allt svårare. 1640 ville han afgå som uttjent prest, men presterskapet motsatte sig detta. Efter flera års sängliggande afled han 1646. I sin domkyrka ligger han begrafven, och vid entréen är rest en kolossalstaty öfver honom.

R. var en reslig och imponerande gestalt. Med sitt stora intresse för den formella utbildningen förenade han ett starkt verklighetssinne och en eminent praktisk duglighet. Hans fel var den öfverlägsne kraftnaturens.

R. var gift två gånger; 2:o med Margareta Magdalena Hisingh, prostdotter från Fellingsbro. Med henne hade han 11 barn, bland dem Olof Rudbeck d.ä., Nicolaus, äfven han biskop i Västerås samt Petrus, biskop i Skara.

Från R. härstamma ätterna Rudbeck, Rudebeck och von Rudbeck."



Källor

  1. SBL

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.