Troilia, Anna
1622-1666

Kyrkoherde 1625 i Stora Kopparberg (W).
Född 1590-08-23 i Blacksta (D).
Död 1640-05-19 i Falun.
Erhöll magistergrad utrikes. Conrector i Västerås 1618, teologie lektor, capitularis och poenitentiariu för stiftet, vilka tjänster han ock behöll efter gymnasii stiftelse. Kyrkoherde i Skerikes prebende 1622. Till prosteriet i Stora Kopparberg erhöll B ehuru yngst de flesta rösterna, och tillträdde ämbetet med kunglig fullmakt 1625.

"En ordentlig, strängt arbetssam pastor med mycken sorgfällighet. Hade nog besvär av styfva människor, allehanda löst folk ända till mördare, som sammanstötte vid grufvan, helst som ibland sjelfva de styrande voro de, som lefvde efter behag".

Häftigt rörd av slag på predikstolen i februari 1639, måste han bäras hem och dog påföljande år i maj. Vid frånfället skrev svärfadern till biskopen: "Han lämnade föga efter sig, fast hans egendom war tillförne af många högt räknad. Han war ingen Mammnons tjänare, utan gaf sig tillfrids med hwar och ens råd, efter hans åhörare största delen äro komne i fattigdom. Hans hustru får icke behålla en säng att hwila sig på".

B hade sju barn, varav sex i första giftet (med Anna Plantina) och bland dessa fyra döttrar, gifta med präster.

Assessor, burgreve i Falun.
Född omkring 1590 i Pernå, Finland.
Död 1657 i Falun.

Henrik var domhavande i Uppsala, åtminstone redan 1620, härdshövding i Dalarna 1623, assessor i Åbo hovrätt 1630, konfirm. Fullm. 1632, tillika underlagman i Karelen 1635-38 och bergmästare i Finland 1638. År 1640 blev han överborgmästare och burgreve i Falun, 1641 assessor i bergskollegiet. Han utgick ur bergskollegiets stat år 1651. Adlades år 1652 under namnet Teet, dog 1657 i Falun och ligger begraven i Falu kyrka.

Biskop 1670 i Västerås.
Född 1622-05-01 i Västerås.
Död 1676-09-02 i Västerås.

Sedan R. under faderns uppsikt genomgått Västerås skola, sedermera studerat i Uppsala och vid utländska högskolor fullbordat sin lärda bildning, utnämndes han 1643 till eloquentiæ lector vid gymnasium i Västerås och blef tillika konsistorienotarie vid domkapitlet därstädes. Därefter förordnad till teologie lektor vid nyssnämnda läroverk, befordrades han 1658 till kyrkoherde och prost i Hedemora, förflyttades 1662 till samma befattning i Stora Tuna i Dalarne, samt kallades 1666 till pastor primarius och kyrkoherde vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Utsedd, tillika med tvenne sina bröder, till teologie doktor vid promotionen i Uppsala följande året, erhöll han kallelse att efter sin svärfader Laurelius intaga biskopsstolen i Västerås samt undfick fullmakt på detta ämbete 1670. I stiftet voro faderns förtjänster ännu i friskt minne, och sonen mottogs med glädje och förhoppningar af både prästerskap och församlingarna. Han ådagalade jämväl både vilja och förmåga att väl vårda sitt nya kall; men en redan förut svag hälsa försämrades snart ytterligare och förhindrade honom att, såsom han önskade, fullgöra sina biskopliga åligganden. Slutligen träffades han af ett slaganfall hvarefter han afled i Västerås d. 2 sept. 1676 vid nära femtiofyra års ålder.

(http://www.webbgallerigotland.se/slaktforskning/lite_om_slakten_Rudbeck.html)