BENGTSSON, HENNIKE
1494-1565

Omnämnd 1535-64, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] .
Född 1494 i Bråfors, Norberg (U) [2] .
Död 1565 i Vad, Söderbärke (W) [3] .

Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

Förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.

Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar"

"I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och bälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by."

Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes.

I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f.

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548

Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v

Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, .....

1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.

Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande:

Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg.

En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. Om Halvard sägs i "Norberg genom 600 år" s 255 "Den tidigare nämnde Halvard Bonde är av allt att döma jordägare av stora mått. Enligt skattelängden 1371 har han landbor i Färnebo, Tillberga och Harakers socknar. Av andra dokument framgår, att han förvärvat mark i Bråfors 1354 och att han 1367 deltar i Ting i Söderbärke"

Om Halvard se även Norman, Ulla: "Norbergs bergslag under medeltiden" i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1938.

Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas detta år eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantal från 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vads guldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökats till 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spridd bebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevarade bergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Det är en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd 1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flesta ekonomibyggnader har tillkommit 1883. På vidstående plan utvisas byggnadsbeståndet. Gårdstypen är således med åtskilda man- och fägårdar, den vanliga för bergsmansgårdarna.

-----------------------------------

En alternativ uppgift om HB är två giften: 1 Marit Tidiksdotter, 2 Rikemor Henniksdotter

(Kurt Åkerlind 2016-08)


HENNIKE BENGTSSON.
Född 1494 i Bråfors, Norberg (U) [2] . Död 1565 i Vad, Söderbärke (W) [3] . Omnämnd 1535-64, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] .
F Bengt NN.
Född i Bråfors, Norberg (U) [4] . Har påståtts höra till Sparresläkten
     
 
   
 
     
 
   
 
M NN NN.
Född i Bråfors, Norberg (U) [4] . Har påståtts höra till Gumsehuvud-släkten
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Omnämnd 1535-64, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] .
Född 1494 i Bråfors, Norberg (U) [2] .
Död 1565 i Vad, Söderbärke (W) [3] .

Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

Förkommer i Dalarnas landskapshandlingar 1535-1564 som ägare till Vad.

Ur Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar"

"I förteckningen år 1535 på mantal över hjälpskatten från Kopparberget och Järnbergslagen som Olof Rull hade att uppbära för Gustaf Vasas räkning nämnes en person med namnet Haneka. Denne erlade i skatt 1 mark i penningar. År 1538 återfinnes han vid namn Hennick Beintsson, då han bland andra bergsmän i Söderbärke hade att erlägga ett fat osmundsjärn i skatt. Hennick var ägare till hytta och ett mantal jord vid Vadet och en utjord i Vik. Järn och bälgskattelängden för 1539 upptager tjugoen bergsmän i Söderbärke socken, däribland Hennick, som i skatt erlade 1 öre och 33 penningar. I längden står att dessa bergsmän betalade bälgskatten dvs skinnskatten till Berke, som är det gamla namnet på Söderbärke och Norrbärke, och hyttegälden till Norberg. Härav se vi att hytte- och bergsbruket redan vid denna tid var en realitet i Vad. Drygt tre århundraden framåt i tiden kom denna hantering och det på 1600-talet började hammarsmidet att ge sin prägel åt denna by."

Hennika (Hennike) är en tysk diminutivform (smekform) för Hans/Johannes.

I ett gårdsarkiv i Vad finns bevarat ett brev från 1578 om hur Per Henniksson i Vad löser in delar av gården från sin syster Rigmor Henniksdotter, sin systerson Olof Hindersson i Köping, sin brorson Hans Evriksson i Bennebo, Norberg, och sin avlidna syster Marit Henniksdotters dotter Anna Olofsdotter, gift med Anders Ingevaldsson i Stimmerbo, Norrbärke. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f.

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116, år 1548

Kom för rätta beskedlige man Hennika i Vad, uppstod och festade beskedlige man Per (?) Olsson i Karinbo tvådelen uti en tredjedel i bemälte hemman

Dalarnas domböcker, serie I, volym AI:1 f 116v

Kom för rätta Hans Persson i Vik kungörande huru han hade sålt sin hustrus jord i Halvarsbenning till Hennika i Vad för en läst järn, vilket järn han sedan gav Spelbo i Hommansbenning (Grytnäs socken) för den treding han ägde i Norra gården i Vik, .....

1548 2/3 vid tinget i Norrbärke sålde Anders i Starbo sin hustrus färdearv i Halvarsbenning till Hennika i Vad.

Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande:

Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg.

En teori är att Halvard som var Herman Hennikssons företrädare i Halvarsbenning var svärfar till Hennika Bengtsson vars hustru i så fall ärvt Östra gården. Därifrån kommer kanske det ofta förekommande namnet Halvard i senare led. Om Halvard sägs i "Norberg genom 600 år" s 255 "Den tidigare nämnde Halvard Bonde är av allt att döma jordägare av stora mått. Enligt skattelängden 1371 har han landbor i Färnebo, Tillberga och Harakers socknar. Av andra dokument framgår, att han förvärvat mark i Bråfors 1354 och att han 1367 deltar i Ting i Söderbärke"

Om Halvard se även Norman, Ulla: "Norbergs bergslag under medeltiden" i Västmanlands fornminnesförenings årsskrift 1938.

Ännu 1615 består Vad av en enda men stor gård, anses som mest förmögen i hela Söderbärke (1 mantal). Den delas detta år eller 1616 till två gårdar, Hans Holstensson 3/4 mantal och Torsten Holstensson 1/4 mantal. 1684 utökas Vads mantal från 1 till 1 1/2 och året efter redovisas 6 gårdar då de två gårdarna vardera delats mellan 3 arvingar. 1600-talet är Vads guldålder med "Guss dunder i bättjen" som driver hytta, hammare, såg och kvarn. I slutet av 1700-talet har Vad utökats till 11 gårdar och 1814-17 storskiftas byn. Den äldre delen av byn ligger mellan Södra Barken och Dammsjön, spridd bebyggelse av varierande ålder vid gamla bygator och nydragna vägar. En särställning utgör den välbevarade bergsmansgården Sämogården (eller Svärmorsgården) vid storskiftet betecknat Litt A med 9/64 mantal, nu Vad 1 - 1. Det är en gammal släktgård på Torsten Holstenssons sida. Manbyggnadens nedre våning uppges uppförd 1610 och påbyggd 1780 med en övre våning samt renoverad 1867. På gården finns en svalbod som anges byggd 1491. De flesta ekonomibyggnader har tillkommit 1883. På vidstående plan utvisas byggnadsbeståndet. Gårdstypen är således med åtskilda man- och fägårdar, den vanliga för bergsmansgårdarna.

-----------------------------------

En alternativ uppgift om HB är två giften: 1 Marit Tidiksdotter, 2 Rikemor Henniksdotter

(Kurt Åkerlind 2016-08)

Relationer och barn

Gift.

Marit Tidiksdotter.
Född omkring 1500 i Stimmerbo, Norrbärke (W) [5] .
Död i Vad, Söderbärke (W) [5] .

PER HENNIKSSON.
Nämnd 1571-93, bergsman i Vad, Söderbärke (W) [1] .
Född 1521 i Vad, Söderbärke (W) [6] .
Död 1593 i Söderbärke (W) [6] .

Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

XII:1025-1026.
Peder Henniksson förekommer i landskapshandlingarna som ägare av Vad 1569-1593.
Nämns i domboken 1557
I ett gårdsarkiv i Vad finns en handling med defekt datering som behandlar Holsten Perssons utlösning av sina sju syskon Hans Persson, Hennika Persson, Spelbo Persson och Bengt samt Anna Persdotter, Brita Persdotter och Karin Persdotter. Gillingstam, Hans: Byn Vad i Söderbärke. Släkt och Hävd 1971 samt kompletteringar i Släkt och Hävd 1978 s 99f. Holsten Persson lät den 25 januari 1598 uppbjuda en systerdel i Vad som han inlöst från sin syster Anna Persdotter i Gäsjö, och en broderdel i Vad, som han inlöst från sin broder Spjälbo Persson, samt jord i Vad som han bytt till sig från Hans Persson i Vik, Söderbärke. (Dalarnas domböcker I:AI:6, blyertsfol 263v och 265v, ULA.
En domstolsnotis från 1614 om Hans Holstenssons (Felskrivet Holsten Perssons i Gillingstams artikel) inlösning av jord i Halvarsbenning, Norberg, visar att Hans Persson då bodde i Djupkärra, Bengt Persson i Gäsjö, Hennika i Fragg, allt i Norbergs socken, och Spjälbo i Persbo i Grangärde socken (nu Ludvika stad). (Kopparbergs läns renov domböcker, vol 1, f 552v)
Holsten Persson lät 1596 uppbjuda systerdelar i Vad, som han inlöst från sina systrar hustrurna Karin och Agnes i Tolvsbo samt Barbro i Norberg
(Dalarnas domböcker I:AI5: blyertsfol 48v)
I Wikhammar, Conrad: Byn Vad i Söderbärke i "Dalarnas byar" nämns att Per Henniksson erlade 85 mark, 4 öre och 18 penningar vid 1571 uttaxering för Älvsborgs lösen. Detta skulle då motsvara en tiodel av värdet på all lösegendom, och var det högsta beloppet i Söderbärke. En ko värderades vid denna tid till tio mark.

BMS 26 mars 2017:

Per Henniksson gjorde, som vi konstaterat, ett mycket gott gifte då han fick Gosven Hanssons i Hagge dotter till hustru. Han hade kapital nog att lösa ut alla sina syskon, och flera av dem utmärkte sig sen vid Älvsborgs lösen med att ha just mycket kapital, men ingen egendom. Men de hade kunskap och entreprenörkraft, Lasse stod för driften av frälsehyttan i Fagersta och Bengt för frälsehyttan vid Nordansjö. Effrike byggde en hytta både i Fragg och i Älgsjöbo. Herman förvaltade hyttan i Halvarsbenning.


Rikmor Henniksdotter.
Gift till Köping
Född i Vad, Söderbärke (W) [1] .

Text nedan från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

AI:6 f 37v, 28 jan 1599
Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom




Marit Henniksdotter.
Född 1520 i Vad, Söderbärke (W) [7] .
Död före 1578 [8] .


Evrike Henniksson.

Från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

Effrika utan patronymikon har jag påträffat i Fagersta vid uppbörden av kol 1556 (Dalarnas handlingar 1556:). Liksom sin bror Bengt förekommer han inte i övriga skattelängder. Frälsegodset Fagersta tillhörde 1539 Tued Gregersson. Effrika kan inte återfinnas i Älvsborgs lösen 1571. Jag antar att detta betyder att han är död eller har flyttat från Norberg. (Arne Sohlström)

I ett gårdsarkiv i Vad finns en fastebrev av den 19 december 1586 för Peder Henniksson på inlösning av en broderdel i Vad från Hans Evriksson och fyra systerdelar från Brita, Kerstin, Maria och Anna Evriksdotter.




Bengt Henniksson.
Frälselandbonde i Nordansjö, Norberg (U).
Född i Vad, Söderbärke (W) [9] .

Efter Britt-Marie Sohlström januari 2013:

AI:6 f37v, 28 jan 1599

Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom

Västmanlands renoverade domböcker, volym 21 f 604 v

Anno 1672 den 22 sept voro undertecknad lagl kallade till Halvarsbenning för att skilja gamle Bengt arvingar i Nordansjö eller deras söners Anders och Erik Bengtsöner i Hinsebo samt systrars Karin, Ingeborg och Anna Bengtsdöttrars eller deras rättshavande som efter en gammal lagmansdom prövades vara arv uti Östergården i Halvarsbenning till en tredjedel ifrån Anders Persson samt Bengt Hansson boende på benämnda Östra hemmane som två delarna deremot borde hithöra.

Bengt Henniksson fanns, åtminstone omk 1570 på Nordansjö i Norberg. Detta är en frälsehytta, som 1539 tillhörde Johan Tureson, men senare på 1500-talet "Fru Metta till Hörningsholm". I uppbörden av Älvsborgs lösen tillhör Bengt, liksom sina bröder Herman och Lasse de mest förmögna i Norbergs socken. Trots detta ingår inte i hans förmögenhet något järn och inte heller någon malm eller kol.
Domboken 1602 nämner honom också vardande i livet.
(Om Fru Metta se JE Almquist: Den jordbesittande adeln i Närke och Bergslagen 1576-77 i Släkt och Hävd 1975 s 273)


Lars Henniksson.
Landbo i Västanfors (U) [9] .
Född i Vad, Söderbärke (W) [9] .

Från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

Lasse Henniksson är 1539 och 1552 ensam om Melings hytta. I Älvsborgs lösen 1571 återfinns han i Fagersta där vi tidigare hade Effrika. År 1600 har han efterträtts av sonen Olof Larsson och Älvsborgs lösen 1614 uppträder Kjellfast Olsson, troligen en son till Olof Larsson.

AI:4 f 109, 11 febr 1595
Hans Persson i Vik bjuder upp två brodersdelar ibidem köpt av Olof Larsson i Fagersta för 22 fat, av Halvard i Persbo, Per Hermansson i Halvarsbenning för 22 fat

AI:6 f 41v, 25 jan 1598
Nils Andersson i Vik talar till Hans Persson i Vik om jord som Hans Persson bytt till sig från Olof Larsson i Fagersta och Hans Larsson i Halvarsbenning, vilka båda voro Nils och Hans hustrurs syskonbarn. Hans Effriksson, öven han syskonbarn med hustruarna är inblandad i ärendet.

AI:6 f 267, 1598
Hans Persson i Vik samt Hans Larsson i Halvarsbenning har bytt jord. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund. Hans Persson ger jord igen i Halvarsbenning god för 2 1/2 fat osmund.

Tingsprotokoll Söderbärke 1/2 1602
Lars Hennikssons barn Halvard, Per och Hennik Larssöner "på Norberg" nämns som kusiner till Nils Andersson och Hans Perssons hustru i Vik.




Herman Henniksson.
Bosatt i Halvarsbenning, Norberg (U) [9] .
Född i Vad, Söderbärke (W) [9] .
Död 1590 i Halvarsbenning, Norberg (U) [9] .

Från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

Äganderätten till Östra gården fram till mitten av 1600-talet har jag inte helt kunnat klarlägga. Det förefaller dock som om Hennika Bengtsson i Vad ägde gården och Herman Henniksson förvaltade och brukade den, vilket jag tycker framgår av följande:

Herman Henniksson löste ut sina systrars, Rigmors och Britas, arvsdelar vilket senare, efter Bengt Hennikssons son Anders Bengtssons överklagande, av tinget ändrades till att Herman Henniksson och Bengt Hennikssons arvingar erhöll var sin systerlott. (DD I:AI6, f 154v) (Arne Sohlström: Bergsmansbyn Halvarsbenning i Norbergs socken) 1593 års årliga ränta upptar honom som ägare till både Halvarsbenning och Fragg.

Förutom hemmanet i Halvarsbenning, som Herman ägde ungefär en tredjedel i, hade han även Norra gården i Fragg. Den sistnämnda övertogs av Halvard Eriksson Dalkarl från Persbo i Grangärde, möjligen, eller troligen, Hermans måg. Vid Hermans död ca 1590 övertog Hans Larsson, sonson till Hennika Bengtsson brukandet av Östra gården i Halvarsbenning.(Arne Sohlström)

Enligt förteckningen för uppbörden för Älvsborgs lösen 1571 har Herman i Halvarsbenning den största förmögenheten värd 1715 mark. I hans ägodelar ingick bl a 85 lod silver, 13 kor, 6 oxar och 120 skeppund tackjärn. (Norberg genom 600 år s 282) 120 skeppund järn motsvarar i dagens viktmått över 20 ton järn, mångdubbelt mer än man kan finna hos någon annan bergsman i bergslaget.

AI:6 f 37v, 28 jan 1599
Omtalas att Herman köpt sina systrars Rikmors och Britas i Köping delar i Halvarsbenning. Anders Bengtsson i Nordansjö framträdde då och meddelade att hans fader Bengt Henniksson och Herman vore bröder, och begärde att få lösa en av systerdelarna vilket också beviljades honom

AI:2 f 31, 14 jan 1592
Hans Persson i Vik talade till Anders i Nordansjö om en hemmansdel i Vad, som hans svärfar Herman Henniksson sålt till Anders. Hans Persson begärde att för samma summa få lösa tillbaka sin hustrus fäderne och detta beviljades av rätten.

Samma volym och sida
Halvard Hermansson i Persbo, Grängie, har bytt jord med sin broder Per Hermansson i Halvarsbenning. Halvard gav Per en brodersdel i Halvarsbenning med hus och Per gav Halvard en brodersdel i Fragg med hus. Lovades brev. 1595 gjorde Lasse Svensson i Hagge ett jordebyte med Halvard Hermansson, sin hustrus broder i Persbo. Lasse gav Halvard sin hustrus jord i Halvarsbenning.




Brita Henniksdotter.
Bosatt i Köping (U) [9] .
Född i Vad, Söderbärke (W) [1] .


Sven Henniksson.
Nämndeman mellan 1547 och 1550 i Grangärde (W) [9] .

Från Britt-Marie Sohlström januari 2013:

Finns i uppbörden 1550 för Gränge i Sunnansjö
Sonen Anders säljer 1557 en broderdel i Fragg. Halvard Svensson säljer 1557 jord i Östansbo till Bengt Nilsson i Persbo, samtidigt som Lasse Östensson säljer en likadan del.




Källor

  1. Peggy Berglind
  2. Kurt Åkerlind
  3. Carina
  4. Obekräftat Internetpåstående
  5. Krister Forsberg
  6. Kristina Modée
  7. http://www.bergslagsanor.com/Alma/p081aa48a.html
  8. Dalarnas domböcker I:AI:10 f 39v f
  9. BMS

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.