Reuterholm, Esbjörn Kristian
1710-1773

Riksråd, landshövding mm
Född 1710-03-12 i Katarina (AB) [1] .
Död 1773-01-20 i Svidja, Sjundeå, Finland [1] .
Af Ehrenströms Hist. Anteckn. (II: 223) finner man att E. C. Reuterholms och hans makas stoft ej fick ostördt hvila i Sjundea: »Presidenten Axel Reuterholms [deras son], enka, som ärfde Svedja och Pickala, sålde dessa egendomar och tog vid sin öfverflyttning till Sverige alla liken ur familjegrafven vid Sjundeå kyrka med sig – hvar de nu äro vet jag icke». – Af Fehr, Strengnäs kyrkomuseum samt notiser om staden och dess domkyrka, Strengnäs 1895, inhemtar man att stoften efter E. Chr. Reuterholm, hans maka, deras söner, den beryktade statsmannen Gustaf Adolf R. (+ 1813) och presidenten Axel Chr. R. (+ 1811) samt hans enka Lovisa Charlotta Malm (+ 1845) äro förvarade i Olivercrantz’ska grafkoret i Strengnäs domkyrka. I grafkoret ligger »en lös marmorvård öfver Esbj. Chr. Reuterholm och hans maka, nemligen den ofvannämnda rest af sonen Gustaf Adolf. Den sistnämndes kista kom dit 1821 (Strengn. konsist, prot. d. 12 Sept. 1821 och d. 14 Juni 1845).[1] Olivecrantz’ska grafkoret har i senare tid benämnts Reuterholmska grafkoret, så i en skrifvelse till Strengnäs domkapitels protokoll 1864.

Mycket mer finns i SBL.




Esbjörn Kristian Reuterholm.
Född 1710-03-12 i Katarina (AB) [1] . Död 1773-01-20 i Svidja, Sjundeå, Finland [1] . Riksråd, landshövding mm
F Nils Reuterholm.
Född 1676-09-16 i Fiholms kungsgård, Rytterne (U) [2] . Död 1756-12-04 i Örebro [1] . Krigsråd och landshövding
FF Esbjörn Pedersson.
Född 1647 [1] . Död 1710 [1] . Brukspatron, ägare i Ekeby säteri, Rytterne (U) [1] .
FFF Per Gislesson.
Död 1676 i Rytterne (U) [1] .
 
 
   
 
FM Elisabet Krok Reuterhusen.
Född 1653 i Rytterne (U) [1] . Död 1676 i Rytterne (U) [1] .
FMF Nils Nilsson Krok.
Född 1618 i Norberg (U) [1] . Död 1694 i Rytterne (U) [1] . Kyrkoherde i Rytterne (U) [1] .
FMFF Nils Jönsson Krok.
Född 1585 i Norberg (U) [1] . Död 1655 i Sala (U) [1] . Konstmästare i Sala silvergruva
FMFM Ursila Holstenius.
Född 1590 i Kallmora, Norberg (U) [1] .
FMM Elisabet Eriksdotter Björk.
Född 1628 i Rytterne (U) [1] . Död 1665 i Ljusnarsberg (T) [1] . Kyrkoherdedotter
FMMF Erik Andersson Björk.
Död 1658 i Rytterne (U) [3] . Kyrkoherde 1641 i Stora Rytterne, Rytterne (U) [4] .
FMMM Katarina Persdotter.
M Hedvig Sofia von Leopold.
Född i Hannover, Tyskland.
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Riksråd, landshövding mm
Född 1710-03-12 i Katarina (AB) [1] .
Död 1773-01-20 i Svidja, Sjundeå, Finland [1] .
Af Ehrenströms Hist. Anteckn. (II: 223) finner man att E. C. Reuterholms och hans makas stoft ej fick ostördt hvila i Sjundea: »Presidenten Axel Reuterholms [deras son], enka, som ärfde Svedja och Pickala, sålde dessa egendomar och tog vid sin öfverflyttning till Sverige alla liken ur familjegrafven vid Sjundeå kyrka med sig – hvar de nu äro vet jag icke». – Af Fehr, Strengnäs kyrkomuseum samt notiser om staden och dess domkyrka, Strengnäs 1895, inhemtar man att stoften efter E. Chr. Reuterholm, hans maka, deras söner, den beryktade statsmannen Gustaf Adolf R. (+ 1813) och presidenten Axel Chr. R. (+ 1811) samt hans enka Lovisa Charlotta Malm (+ 1845) äro förvarade i Olivercrantz’ska grafkoret i Strengnäs domkyrka. I grafkoret ligger »en lös marmorvård öfver Esbj. Chr. Reuterholm och hans maka, nemligen den ofvannämnda rest af sonen Gustaf Adolf. Den sistnämndes kista kom dit 1821 (Strengn. konsist, prot. d. 12 Sept. 1821 och d. 14 Juni 1845).[1] Olivecrantz’ska grafkoret har i senare tid benämnts Reuterholmska grafkoret, så i en skrifvelse till Strengnäs domkapitels protokoll 1864.

Mycket mer finns i SBL.



Relationer och barn

Gift 1744-11-09 i Smedstorp (L) [2] .

Maria Gyllenstierna av Lundholm.
Född 1716-10-25 i Löfstad (E) [2] .
Död 1783-01-19 i Svidja, Sjundeå, Finland [2] .

Nils Hästesko Reuterholm.
Blev 8 år
Född 1745 i Tunbyholm (L) [1] .
Död 1754 i Gästgivaregården, Ärja (D) [5] .


Margareta Sofia Reuterholm.
Blev 5 månader
Född 1747 i Tunbyholm (L) [1] .
Död 1748 i Tunbyholm (L) [1] .


Axel Erik Reuterholm.
Blev ett år
Född 1749 i Tunbyholm (L) [1] .
Död 1751 i Tunbyholm (L) [1] .


Axel Kristian Reuterholm.
Lagman, landshövding
Född 1753 i Tunbyholm (L) [1] .
Död 1811 i Loviselund, Esbo, Finland [5] .


Gustaf Adolf Reuterholm.
Överkammarherre mm
Född 1756-07-07 i Svidja, Sjundeå, Finland [2] .
Död 1813-12-27 i Slesvig, Tyskland [2] .
Ur Wikipedia:

Gustav Adolf Reuterholm (Gustaf Adolph Reuterholm), född 7 juli 1756 på Svidja i Finland, död 27 december 1813 i Slesvig, var en svensk friherre och statsman, son till riksrådet Esbjörn Kristian Reuterholm. Reuterholm hade ett betydande inflytande över den svenska politiken under den tid Gustav IV Adolf var omyndig, det vill säga under åren 1792-1796. Hans inflytande berodde på att han var förtrogen med hertig Karl, som var förmyndare för den unge kungen. Perioden kallas ibland reuterholmska regimen. Reuterholms regim började med upphävandet av Gustav III:s censur, vilket skedde genom 1792 års tryckfrihetslag. Regimen kom emellertid allt mer att kännetecknas av en våldsam reaktion mot upplysningstidens och den franska revolutionens ideal. Bland Reuterholms mest uppseendeväckande åtgärder kan nämnas nedläggandet av Svenska Akademien 1795. När Gustav IV Adolf själv tog över styret av Sverige den 1 november 1796 förvisades Reuterholm från Stockholm. Han befann sig därefter mestadels utomlands. Efter att kungen avsatts genom statskuppen 1809 återvände Reuterholm 1810 till Sverige men nekades att träffa Karl XIII. Han lämnade åter riket och avled tre år senare. Reuterholm invaldes 1796 som ledamot nummer 278 av Kungliga Vetenskapsakademien. Gustav Adolf Reuterholm är begravd i Strängnäs domkyrka.

Ur Runeberg.org:

Anledningen till Reuterholmska likens förflyttning från Sjundeå kyrka finner man af följande anteckning i nämde kyrkas inventariebok: »Yngsta sonen till i epithaphiet uppnämde herrskap presidenten i Statskontoret i Sverige hans excellens friherre Gustaf Adolf Reuterholm egde efter sina föräldrar Svedja och Pickala egendomar i Sjundeå, men vistades ej egentligen här utan så länge han var i tjenst i Sverige vid Kongl. hofvet i Stockholm, men ända från 1796 i Danmark. Denne herre som dog ogift 1813 i Kihl [Kiel] hade till sin ende brorson baron Axel Reuterholm, testamenterat all sin qvarlåtenskap med vilkor, att såvida Finland numera kommit under ryska spiran och Reuterholmska friherrliga ätten var bördig ifrån Sverige så hade den unge baron Reuterholm att, om han ville tillgodonjuta testamentet, försälja Svedja och Pickala egendomar, uppköpa en egendom i Sverige och vid den sockens kyrka, der den köpta egendomen låg, uppföra en familjegraf, och till den nya grafven flytta alla i Sjundeå befintliga och i härvarande Reuterholmska grift befintliga likkistor. Detta verkställdes om sommaren 1815. (Hausen, Anteckningar gjorda under en antiqvarisk forskningsresa sommaren 1870 i Vestra Nyland. Hfors 1872. Reuterholmska grafkoret beskrifves af H. mycket omständligt. Det är nu kyrkans vinkällare.)

»Gust. Ad. Reuterholms förhoppning att få njuta lugnet och hvilan i Sjundeå kyrka, uppfylldes icke, ty efter ett kringirrande lif, till största delen under lånadt namn och merendels bäfvande för sin egen skugga, dog han i Slesvig den 27 Dec. 1813, i sitt 57:e ålders år, under det svenska arméen var som fiende inryckt i Holstein. Det är sannolikt att denna armées ankomst och närvaro påskyndade hans död, emedan han fruktade att på något sätt komma i beröring med densamma> (Ehrenströms Hist. Ant. II: 323). --------------------------------------------------------------------------------


Källor

  1. Kurt Åkerlind
  2. SBL
  3. http://perake-inger.se/anor/000/0000/860.htm
  4. http://www.werbeka.com/vasteras/kyrkruin.htm
  5. Birger Bergenholtz

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.