Svensson, Jöns

Bergsman omnämnd 1539-68 i Vikmanshyttan, Hedemora (W) [1] .

En bergsman var en självständig bonde och järnproducent med egen mark och egen skog.

Med stöd för privilegiebreven från 1300-talet gav man bergsmännen rätt att utnyttja gruvorna under bestämda villkor och dit hörde att betala en del av produktionen i skatt. Samtidigt slapp bergsmännen annan skatt. Områden med bergshantering fick sin egen lagstiftning som delvis starkt skiljde sig från landskapslagarna, dit hörde "täktekarlsrätten", man hade rätt att fritt röja, odla och bygga på mark i närheten av gruvan och sedan lämna den i arv. Den gamla bergsmanskulturen var ett kooperativt system för bergsbruk och masugnsdrift som inrättats redan under medeltid. Det kunde vara flera byar som gick samman och byggde en hytta. Det blev så att bergsmännen bröt järnmalm och drev masugnar och producerade tackjärn (hämtat från bergslagsanor.com/bergsman.html).




Jöns Svensson.
Bergsman omnämnd 1539-68 i Vikmanshyttan, Hedemora (W) [1] .
       
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Bergsman omnämnd 1539-68 i Vikmanshyttan, Hedemora (W) [1] .

En bergsman var en självständig bonde och järnproducent med egen mark och egen skog.

Med stöd för privilegiebreven från 1300-talet gav man bergsmännen rätt att utnyttja gruvorna under bestämda villkor och dit hörde att betala en del av produktionen i skatt. Samtidigt slapp bergsmännen annan skatt. Områden med bergshantering fick sin egen lagstiftning som delvis starkt skiljde sig från landskapslagarna, dit hörde "täktekarlsrätten", man hade rätt att fritt röja, odla och bygga på mark i närheten av gruvan och sedan lämna den i arv. Den gamla bergsmanskulturen var ett kooperativt system för bergsbruk och masugnsdrift som inrättats redan under medeltid. Det kunde vara flera byar som gick samman och byggde en hytta. Det blev så att bergsmännen bröt järnmalm och drev masugnar och producerade tackjärn (hämtat från bergslagsanor.com/bergsman.html).



Relationer och barn


.
Peder Jönsson (fmf: Pedersson?).
Förmögen bergsman och ägare omkring 1550 till Vikmanshyttan, Hedemora (W).
Född 1502 i Hedemora (W) [2] .

Björn Bertilsson sept 2006:

Läser man Munktells herdaminne (också publicerad på 1840-talet) så skriver han på s. 395 att Olaus Petri Hedemorensis fader hette Peder och var i sin tur son till Peder Svensson i Vibberbo.

(Red anm: Munktell var arkitekten Fr Ekmans källa när krönikan skrevs i början av 1930-talet.)

Ekströms Herdaminne (publicerad på 1970-talet) påstår istället att Olaus Petri Hedemorensis var son till Peder Jönsson på Vikmanshyttan i Hedemora socken. I Elgenstierna påstås att kopplingen mellan Olaus Petri Hedemorensis och Peder Svensson i Vibbebo genom Peder Pedersson är påhittad för att ge mer glans åt Johan Olofsson Dalkarl (adlad Stiernhöök), som var son till Olaus Petri Hedemorensis. Avslutningsvis Ärkebiskop Johan Olof Wallins antavla av Torsten Berglund publicerad här på Rötter samt i Svenska Antavlor nr 249: 102 Olaus Petri Hedemorensis (=41:1598 o 243:1790), f i Hedemora sn, d 1616 i Bro sn, komminister i Rättvik sn 1576, kyrkoherde i Bro sn 1608. - G 1590 m 204 Peder Joensson (=41:3196 o 243:3580), nämnd 1573-1601, bergsman i Vikmanshyttan, Hedemora sn. 408 Joen Svensson (=243:7160), nämnd 1539-68, bergsman i Vikmanshyttan.

----------------------

Gamlavikmanshyttan.se december 2014:

Omkring 1540 drevs Vikmanshyttan av två bergsmän, Lasse Halfvarsson och Johan Sonesson samt tre bönder, Peder Jönsson i Västanå, Olof Jansson i Jälkarbyn och Lasse Andersson i Bya. Cirka 100 ton osmundjärn produceras årligen. Bergsmännen betalade 300 osmundar (cirka 100 kilo/år) i skatt medan bönder kom undan med 60 osmundar. Bönderna ägde inga gruvdelar men väl erforderlig skog.




Källor

  1. Torsten Berglund
  2. appelblad.com

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.