, Harald
Han ska ha tillhört den medeltida frälseätten från Stora Vånga i Västergötland.
Barn utan känd moder:
Magnus Haraldsson. Utsedd till biskop i Skara 1522 och blev därmed också riksråd. Då han
var en av ledarna i det misslyckade så kallade Västgötaherrarnas uppror mot kung Gustaf I
tvingades han fly landet 1529. Han bosatte sig slutligen i ett kloster i Wismar där han dog i
början av 1550-talet. Han var den siste katolske biskopen i Skara.
Bengt Haraldsson, se ana 4032.
Källa: Håkan Henriksson.
Levnadsbeskrivning
Han ska ha tillhört den medeltida frälseätten från Stora Vånga i Västergötland.
Barn utan känd moder:
Magnus Haraldsson. Utsedd till biskop i Skara 1522 och blev därmed också riksråd. Då han
var en av ledarna i det misslyckade så kallade Västgötaherrarnas uppror mot kung Gustaf I
tvingades han fly landet 1529. Han bosatte sig slutligen i ett kloster i Wismar där han dog i
början av 1550-talet. Han var den siste katolske biskopen i Skara.
Bengt Haraldsson, se ana 4032.
Källa: Håkan Henriksson.
Relationer och barn
Död
omkring 1550
i Nylöse (O)
[1] .
Han deltog bland frälsemännen på riksdagen i Västerås 1527, då reformationen genomdrevs.
Enligt traditionen ska han ha flytt ur landet 1529 tillsammans med brodern, Skaras siste
katolske biskop Magnus Haraldsson, vilket varit en av ledarna i det misslyckade så kallade
Västgötaherrarnas uppror mot kung Gustaf I. Bengt finns dock kvar i landet 1535, då han
räknas upp bland det rusttjänstskyldiga frälset i Västergötland. Han bodde då i Nylödöse. Han
omtalas som avliden i februari 1551 då kung Gustaf av hans arvingar försöker överta två av
hans gods för skulder. Källa: Håkan Henriksson.
Källor
-
Bo Sundberg
Personregister
Efternamnsregister
Ortsregister
Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.