Hansen (Hanissen till Rudbaek), Peder
1520-1604

Född 1520 i Rudbaek, Holstein (Danmark).
Död 1604.

Bakgrund:

Slesvig, eller som det senare kallades, Sönderjylland , var danskt (medan Holstein var tyskt) och var fortfarande ett danskt län när drottning Margareta överlämnade det till greven av Holstein. Kung Kristian I av Danmark var systerson till den siste greven av Holsteins ( Gerhard IV av Holstein ätt, och korades av den slesvigska och holsteinska adeln i Ribe år 1460 till hertig av Slesvig och greve av Holstein. Samtidigt lovade han att inte skilja länderna åt under sin regeringstid. Men han lovade inte att länderna aldrig skulle skiljas åt. Det är en historieförfalskning från 1800-talet. Fjorton år senare blev Holstein av tyske kejsaren upphöjt till tyskt hertigdöme , vilket kom att ärvas inom den danska kungliga familjen. Kung Fredrik I av Danmark s söner delade dock hertigdömet: Kristian III av Danmark fick Sönderborg , Hans d.ä. av Oldenburg Haderslev och Adolf av Holstein-Gottorp blev greve av Gottorp .

1544 delades Slesvig-Holsteins territorium upp mellan de tre samregerande hertigarna Christian III, Adolf och Hans d.ä. (Christian II satt sedan 1531 i ett danskt fängelse). Formellt var Slesvig och Holstein fortfarande två separata stater i personalunion med varandra och med hertigarna som medregenter. Men dessa hertigar styrde efter 1544 över varsitt territorium förutom vissa delar som förblev gemensamma. Hans dog 1580 utan arvingar och hans territorium fördelades då mellan de övriga två och därmed skapades den tudelning av Slesvig-Holstein som skulle vara till 1721 och 1773 då Holstein-Gottorps andelar av Slesvig respektive Holstein förenades med den danske kungens.

I året 1547, 2. søndag i fasten, udstedte hertug Hans i Haderslev følgende fæstebrev på Rudbæk gård:

"Vi Johans osv. bekender og gør vitterligt, at vi har fæstet vor kære tro Peter Hansen, Hans Jensens søn, på sin levetid gården og godset Rudbæk i Gram herred, således som vi da i kraft af dette vort brev fæster ham dette gods og gård Rudbæk, at han skal besidde, nyde og bruge samme gods med alt sit tilliggende sin levetid til ende for den årlige og sædvanlige afgift og hyre. Dog således, at han ikke uden vor amtmands vidende og vilje skal lade hugge noget ege- eller bøgetræ af samme gods Rudbæk. Bliver han grebet deri, skal han dermed have forbrudt dette fæste. Til vitterlighed har vi givet og forseglet dette brev på vort slot Haderslev, på søndagen reminiscere, år 1547.

(Efter ridderen Hr. Iven Reventlovs indstilling.")

Hertil kom i året 1576 følgende brev:

"Vi Johans osv. bekender hermed offenligt for alle og enhver, efterat vi anno 1547 ved fæstebrev har tilfæstet vor underdan Peter Hansen vort gods Rudbæk på livstid for den tilbørlige sædvanlige pligt og afgift, nemlig tre mark, en halv ørtug havre og, når der er olden, et fedt svin, eller i mangel af olden at gøre som de andre underdaner, - men da nu er opstået tvist angående redselen, som han af anførte grunde har besværet sig over, så har vi forligt os med ham i vore raders nærværelse på følgende måde: at han har bevilliget og tilsagt os for sin levetid for redselen årlig at give os en god fjerding smør foruden sin forrige pligt; denne gang, da året næsten er gået til ende, skal han dog slippe med en otting.

Derimod skal han på livstid være og blive aldeles forskånet og fritaget for tjenesten. Efter hans død derimod skal det stå til os, hvorledes vi for fremtiden vil have det holdt, om vi ønsker at modtage smørret eller vi vil have tjenesten og lade smørret fare. Vi byder derfor og befaler vore nærværende og tilkommende amtmænd, at I ingenlunde vil besvære den fornævnte Peter Hansen over denne benådning og forlig, eller tillade, at det sker ved andre, men lader ham blive i fred derved; dermed sker vor vilje."




Peder Hansen (Hanissen till Rudbaek).
Född 1520 i Rudbaek, Holstein (Danmark). Död 1604.
F Hans Jensen.
Hopterups socken i Holstein. Omnämns 1524, 1530 och 1541
FF Jens Lauridsen.
Född omkring 1440 [1] . i Hoppetorp. Omnämns 1489
FFF Laurids Pedersen.
Riddare. Levde vid pass 1450
FFFF Peder Ovesen.
till Rudbaek och Hoppendorff i Holstein. Omnämns 1435
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1520 i Rudbaek, Holstein (Danmark).
Död 1604.

Bakgrund:

Slesvig, eller som det senare kallades, Sönderjylland , var danskt (medan Holstein var tyskt) och var fortfarande ett danskt län när drottning Margareta överlämnade det till greven av Holstein. Kung Kristian I av Danmark var systerson till den siste greven av Holsteins ( Gerhard IV av Holstein ätt, och korades av den slesvigska och holsteinska adeln i Ribe år 1460 till hertig av Slesvig och greve av Holstein. Samtidigt lovade han att inte skilja länderna åt under sin regeringstid. Men han lovade inte att länderna aldrig skulle skiljas åt. Det är en historieförfalskning från 1800-talet. Fjorton år senare blev Holstein av tyske kejsaren upphöjt till tyskt hertigdöme , vilket kom att ärvas inom den danska kungliga familjen. Kung Fredrik I av Danmark s söner delade dock hertigdömet: Kristian III av Danmark fick Sönderborg , Hans d.ä. av Oldenburg Haderslev och Adolf av Holstein-Gottorp blev greve av Gottorp .

1544 delades Slesvig-Holsteins territorium upp mellan de tre samregerande hertigarna Christian III, Adolf och Hans d.ä. (Christian II satt sedan 1531 i ett danskt fängelse). Formellt var Slesvig och Holstein fortfarande två separata stater i personalunion med varandra och med hertigarna som medregenter. Men dessa hertigar styrde efter 1544 över varsitt territorium förutom vissa delar som förblev gemensamma. Hans dog 1580 utan arvingar och hans territorium fördelades då mellan de övriga två och därmed skapades den tudelning av Slesvig-Holstein som skulle vara till 1721 och 1773 då Holstein-Gottorps andelar av Slesvig respektive Holstein förenades med den danske kungens.

I året 1547, 2. søndag i fasten, udstedte hertug Hans i Haderslev følgende fæstebrev på Rudbæk gård:

"Vi Johans osv. bekender og gør vitterligt, at vi har fæstet vor kære tro Peter Hansen, Hans Jensens søn, på sin levetid gården og godset Rudbæk i Gram herred, således som vi da i kraft af dette vort brev fæster ham dette gods og gård Rudbæk, at han skal besidde, nyde og bruge samme gods med alt sit tilliggende sin levetid til ende for den årlige og sædvanlige afgift og hyre. Dog således, at han ikke uden vor amtmands vidende og vilje skal lade hugge noget ege- eller bøgetræ af samme gods Rudbæk. Bliver han grebet deri, skal han dermed have forbrudt dette fæste. Til vitterlighed har vi givet og forseglet dette brev på vort slot Haderslev, på søndagen reminiscere, år 1547.

(Efter ridderen Hr. Iven Reventlovs indstilling.")

Hertil kom i året 1576 følgende brev:

"Vi Johans osv. bekender hermed offenligt for alle og enhver, efterat vi anno 1547 ved fæstebrev har tilfæstet vor underdan Peter Hansen vort gods Rudbæk på livstid for den tilbørlige sædvanlige pligt og afgift, nemlig tre mark, en halv ørtug havre og, når der er olden, et fedt svin, eller i mangel af olden at gøre som de andre underdaner, - men da nu er opstået tvist angående redselen, som han af anførte grunde har besværet sig over, så har vi forligt os med ham i vore raders nærværelse på følgende måde: at han har bevilliget og tilsagt os for sin levetid for redselen årlig at give os en god fjerding smør foruden sin forrige pligt; denne gang, da året næsten er gået til ende, skal han dog slippe med en otting.

Derimod skal han på livstid være og blive aldeles forskånet og fritaget for tjenesten. Efter hans død derimod skal det stå til os, hvorledes vi for fremtiden vil have det holdt, om vi ønsker at modtage smørret eller vi vil have tjenesten og lade smørret fare. Vi byder derfor og befaler vore nærværende og tilkommende amtmænd, at I ingenlunde vil besvære den fornævnte Peter Hansen over denne benådning og forlig, eller tillade, at det sker ved andre, men lader ham blive i fred derved; dermed sker vor vilje."



Relationer och barn

Gift omkring 1540.

Kirsten Jörgensdotter.

Johan Pedersson Rudbeck.
Levde i Ormesta, Almby (T).
Stadsskrivare i Örebro.
Född 1550 i Rudbaek, Holstein (Danmark).
Begravd 1603 i Örebro.
Dödsorsak: Pest
Död 1603 i Örebro län.
Invandrade på 1570-talet och bosatte sig i Ormesta i Almby socken.

Amtman hos Hertig Karl i Örebro, sedermera kung Karl IX.

Gravsten (översättning från latin): Här ligger begravd med hustrun och 5 barn Johannes Rudbeckius, som var stadsskrivare här. Född 1550 i byn Rudbeck, Vesteds sn, mellan Flensburg och Haderslev, död i pesten 1603. Hans far Petrus i Rudbeck, farfar Johannes Johannis i Hoftrup. Hustru Christina Bose, född 1557 i Almby sn, död i konsumtionsfeber Västerås 1620 med söner här begravd. Far Petrus i Äskog, farfar/morfar Laurent Petri i Mark. Stenen rest av sönerna Peter, Johannes och Jakob Rudbeckius.

----------

U en friherrelige æt Rudbeck og de 4 adelige ætter Rudbeck og Rudebeck, indførte på ridderhuset henholdsvis i årene 1776 og 1675, 1693, 1700, 1720, nedstammede fra den i det 16. århundrede til Sverige indvandrede Johan Pedersen Rudbeck, stadsskriver i Ørebro og hertug Karls amtmand, død 1603. Hans grav findes endnu i Ørebro kirke og på gravstenen nævnes hans nærmeste forfædre. Der er desuden bevaret en gammel dansk optegnelse på pergament, ifølge hvilken slægten var af adel i Holsten, bekendt op til år 1380. Som vi vil få at se, må der dog ved "Holsten" i dette som i så mange andre tilfælde tænkes på Sønderjylland, og den tyske adelsslægt viser sig ved nærmere betragtning at være en dansk bondeslægt.

Blandt Johan Pedersens sønner udmærkede tre sig ved deres lærdom; mest bekendt blev dog dr. Johannes Johannis Rudbeckius (d. e. Hans Hansen Rudbæk) både ved sin egen fremragende dygtighed og ved sine fire sønner. Han var født 1581, professor i Upsala fra 1604, hofprædikant hos kong Gustav Adolf, og fra 1618 biskop i Vesterås, indtil sin død 1646. Han hørte til sin tids lærdeste mænd i den svenske kirke og virkede desuden med stor kraft for ungdommens uddannelse og alle humane formål, ligesom han hævdede sin personlige uafhængighed og sit embedes anseelse overfor angreb, hvorfra disse end hidrørte.

Af biskoppens fire sønner døde Johannes som provst i Falun, Peder som biskop i Skara; de var begge doktorer i teologi. Povl, der blev adlet med navnet Rudebeck, døde som jordegodsejer og assessor i Gøta hofret, og Olof blev en berømt videnskabsmand.

[Sønderjydske Aarbøger 1890, S. 264-73.]




Källor

  1. http://www.svaerdborg.dk

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.