Månsdotter, Kristina
1532-

Född 1532 i Forsa (X).


Kristina Månsdotter.
Född 1532 i Forsa (X).
F Magnus Erici .
Född omkring 1500 i Forsa (X). Död 1562 i Forsa (X). Kyrkoherde 1522 i Forsa (X).
     
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1532 i Forsa (X).

Relationer och barn

Gift 1552 i Nordingrå (Y).

Martinus Olai Gestricius.
Biskop mellan 1569 och 1580 i Linköpings domkyrkoförs (E). 1
Född omkring 1532 i Gävle [1] .
Död 1585 i Nyköpings Sankt Nicolai (D).
(Anm: I Frithiof Ekmans släktkrönika benämnd Helsingus med födelseåret 1521. Olika uppgifter i herdaminnena?)

Fil. mag. i Wittenberg 1550 och rector scholae i Uppsala 1557. Hovpredikant hos Erik XIV 1561 och året därpå generalprost i Gävle och "superintendent öfver hela Norrlanden".

1569 utnämnde Johan III honom till biskop i Linköping. Han tillträdde ämbetet 1571 och invigdes däri under prunkande påviska ceremonier med "olja, kryckia och mössa" (samtidigt med Västeråsbiskopen Erasmus Nicolai, sedermera svärfar till Martinii dotterson Eric Erici Gestrinius.

Då Johan III vid 1577 års riksdag genomdrev, att prästerskapet antog den nya liturgin, den s.k. Röda Boken, undertecknade M. också detta beslut, ehuru dock efter livligt motstånd. Sedan ångrade han sig och blev en av liturgins kraftigaste motståndare. Konungen reste själv ner till Linköping 1580 i sällskap med jesuiten Possevino och sökte förmå M. att åter bli gynnsamt stämd mot den nya gudstjänstordningen. Då han ståndaktigt vägrade, befallde Konungen honom att i full ornat framträda vid högaltaret och där avkläda sig skruden samt avsäga sig ämbetet. En stor människomassa hade samlats i domkyrkan och bevittnade spektaklet.. M. blev därefter förklarad fredlös över hela riket, och hans skriftliga förpliktelse till liturgin 1577 uppspikades på "kåken" (skampålen).

M. tog sin tillflykt till hertig Carl i Södermanland och fick ej blott "laga försvar utan även collation på Nyköpings stad och Nicolai socken", daterat Gripsholm 1581. I Nyköping framlevde sina återstående år i lugn och ro, ärad och älskad intill sin död 1585.

Red hypotes: Äldre bror till Nicolaus Olai Helsingus, G Vasas hovpredikant, kyrkoherde i Gävle och biskop i Strängnäs 1562. NOH död 1585, efterlämnade änkan Elin Larsdotter (av Buresläkten i likhet med MOH mormor Katarina Grubb ..!).



Olaus Martini Mårtensson.
Ärkebiskop 1600 i Uppsala [2] .
Född 1557 i Uppsala [1] .
Död 1609 i Uppsala.

Olaus Martini, född 1557 i Uppsala, död 25 mars 1609 därstädes, son till biskopen Martinus Olai Gestricius och Christina Larsdotter. Fadern härstammade från den s k Bureätten, och modern var dotter till ärkebiskopen Laurentius Petri Nericus, och på sitt möderne härstammade hon såväl från Vasaätten som Sturarna. [1]. Enligt andra uppgifter dog han 17 mars, och begravdes 25 mars, och var son till Martinus Olai Gestritius och Kristina Månsdotter. Ärkebiskop.

Studier i Uppsala och Rostock. I egenskap av ramist företrädde han en humanistisk reformation och arbetade för folkbildning genom att främja katekesens användning, och kom att ha ett stort inflytande över Johan Skytte som studerade för honom.

Olaus Martini låg bakom den 1587 författade Confessio Strengnesis i vilken han fördömde Johan IIIs liturgi. Under Uppsala möte, där det bl a beslutades att endast lutherdom var tillåten, visade han sig kraftfull, men tackade nej till den påföljande utnämningen till biskop i Växjö, och blev i stället kyrkoherde i Nyköping, då han fick tid att ägna sig åt uppdragen som medlem i kommisionen för kyrkohandbokens reformering. Denna reformation misshagade Karl IX, vilket var upptakten till en strid, där Olaus anklagade den aristoteliske kungen för kalvinism, en förbjuden lära, men delvis bottnade osämjan och dispyterna om makten över kyrkan. Karl IX tyske hovpredikant Theodor Micronius fördömdes av Olaus Martini 1602, och prästerna krävde att han skulle landsförvisas. Striden emellan Karl IX och Olaus Martini var dock mycket allvarlig, och skulle vara hela livet. I korta drag kan den sammanfattas med att Olaus såg den augsburgska bekännelsen som auktoritet, men Karl IX, påverkad av de filosofiska och politiska idéer som grundade upplysningen och hade rötter i skolastiken, Bibeln och förnuftet.

8 juli 1600 hade Olaus blivit vald till ärkebiskop, vilket berodde på att lutherdomen blev alltmer ortodox. Han vigdes 16 augusti 1601. Som sådan införde han lagen om att kyrkan skulle föra kyrkoböcker, vilka släktforskare idag använder som källor. Dessutom författade han några psalmer, översatte Luthers Från himlen kommer jag med bud vars kortare variant blev Ett barn är fött på denna dag, samt skrev en läkarbok. Med Olaus Martini är det slående vilken makt ärkebiskopen hade; han hade myndighet att tillrättavisa kungen och ställa krav på hur riket skulle styras. När Karl IX skulle krönas 1607 försökte prästerskapet avtvinga honom en kungaförsäkran om att följa augsburgska bekännelsen och Uppsala mötes beslut, men kungen lyckades dock manövrera dem. Han vigdes i Uppsala domkyrka av Olaus Martini.




Anna Mårtensdotter.
Född 1560 i Gävle.
Död 1649 i Ljusdal (X) [3] .


Källor

  1. Boken J Bure av Peter Sjölund mfl
  2. Wikipedia
  3. 128.34.31200

Fotnot

  1. Avsatt 1580 som biskop av Johan III.

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.