Gestrin, Kristina
1640-1714

Född 1640 i Enånger (X).
Död 1714 i Möklinta (U).
Efter faderns död blev hon 1658 kammarjungfru hos friherrinnan Berndes, och var det för hennes skull i synnerhet som de förnäme arbetade för mannen.


Kristina Gestrin.
Född 1640 i Enånger (X). Död 1714 i Möklinta (U).
F Erik Eriksson Gestrinius.
Född 1600 i Ljusdal (X) [1] . Död 1657 i Enånger (X) [1] . Kyrkoherde 1654 i Enånger (X).
FF Erik Nilsson Gestrinius.
Född omkring 1560 i Gävle [2] . Död 1627-12-31 i Ljusdal (X). Kyrkoherde 1598 i Ljusdal (X).
FFF Nils Pedersson Grå.
Född omkring 1500 i Binböle, Nordingrå (Y). Fiskare och borgare i Gävle.
FFFF Peder Eriksson.
Född i Binböle, Nordingrå (Y). Bonde. Omnämnd 1490 och 1510 i Hyndtjärn, Nordingrå (Y).
FFFM Karin .
Född i Aspby, Torsåker (Y).
FFM Christina Olofsdotter.
Född omkring 1530 i Nordingrå (Y). Död i Gävle. Enligt Elgenstjerna och Glysisvallur var hennes namn Anna Eriksdotter. Namnet Christina Olofsdotter anges i Hm Ljusdals Kontrakt.
 
 
FM Anna Mårtensdotter.
Född 1560 i Gävle. Död 1649 i Ljusdal (X) [3] .
FMF Martinus Olai Gestricius.
Född omkring 1532 i Gävle [4] . Död 1585 i Nyköpings Sankt Nicolai (D). Biskop mellan 1569 och 1580 i Linköpings domkyrkoförs (E). 1
FMFF Olof Mårtensson.
Född 1500 i Teg (AC). Död 1587 i Gävle [5] . Rådman och borgmästare i Gävle.
FMFM Karin (Anna?) Andersdotter Grubb.
Född 1510 i Grubbe, Umeå landsförs (AC) [4] . Borgarhustru i Gävle
FMM Kristina Månsdotter.
Född 1532 i Forsa (X).
FMMF Magnus Erici .
Född omkring 1500 i Forsa (X). Död 1562 i Forsa (X). Kyrkoherde 1522 i Forsa (X).
 
M Anna Rasmusdotter.
MF Erasmus Nilsson Arbogensis.
Född omkring 1530 i Arboga stadsförs (U). Död 1580-05-10 i Västerås domkyrkoförs (U). Biskop 1574 i Västerås domkyrkoförs (U).
MFF Nils Tulesson.
Född före 1510. Död 1562 i Arboga. Fogde i Arboga.
 
 
MFM Barbro Pedersdotter.
Död 1554 i Arboga.
 
 
MM Valborg Gröm.
Född omkring 1530 i Stockholm. Död 1580 i Västerås domkyrkoförs (U).
MMF Olof Gröm.
Död 1560. Rådman i Stockholm (omnämnes 1522 och 1529)
 
 
MMM Anna .
Död 1566-07-15 i Stockholm [6] .
 
 

Levnadsbeskrivning

Född 1640 i Enånger (X).
Död 1714 i Möklinta (U).
Efter faderns död blev hon 1658 kammarjungfru hos friherrinnan Berndes, och var det för hennes skull i synnerhet som de förnäme arbetade för mannen.

Relationer och barn

Gift 1675.

Uno Petri Petraeus.
Kyrkoherde 1686 i Möklinta (U).
Född 1643 i Falun.
Död 1703.

Avbröt alltför tidigt sina studier i Uppsala, sedan fadern hemkallat honom till Möklinta för att biträda sig som adjunkt. Biskop Nic. Rudbeckius yttrade ock efter ordinationen, att Uno till följe sina ofullständiga studier "med stort besvär blifvit prest".

Men mod, dristighet och förmätenhet fattades honom icke, i synnerhet som han fick höga gynnare i dels friherrinnan Anna Berndes, som utnämnde honom till huspredikant, och dels i herrar Posse och Kruus. Med dessas recommendationsbrev jämte böndernas bomärken sökte han efter faderns död 1672 bliva hans efterträdare i Möklinta. Men biskop Nicolaus var ej alls benägen härför, utan gav honom skarpt tilltal för förmätenheten och förmante honom att känna sig själv.

Erkännande hans predikogåvor blev dock biskopen mildare stämd några år efteråt, i det han ej blott samtyckte uitan även skrev ett vackert recommendationsbrev till magistraten i Fahlun för capellanstjjenst därstädes, som han ock erhöll 1674.

Då faderns efterträdare dog 1679, vaknade åter hans begär efter Möklinta. Genom intriger ställde han sig in hos församlingen och vållade så stor oreda, att Konungen måste ingripa och sätta stopp för hans försök. Emellertid blev Möklinta åter ledigt, och han lyckades äntligen vinna sin önskan. Under annan biskop och med församlingens fägnad erhöll han pastoratet år 1686.

Hans eftermäle är att han gagnat församlingen, behållit dess kärlek och mycket saknats vid sitt frånfälle 1703. Dödsorsaken var rossjukdom.

Av hans och Christinas sex barn blev en son präst.



Petrus Unosson Petraeus.
Kyrkoherde 1731 i Söderbärke (W).
Född 1676-10-12 i Möklinta (U).
Död 1752-07-11.

Fil mag i Uppsala 1703.Under informatorstid hos landshövding Cronhielm i Västerås till 1707 avbidade han "öppning" för sig vid gymnasium. Blev dock endast e.o. adjunkt och vice lector. Efter prästvigning 1707 huspredikant hos landshövdingen. År 1710 av regeringen interimsvis-utnämning till rector scholae i Västerås, av Konungen stadfäst först 1712. Dessförrinnan år 1711 av Princessan och rådet nämnd till kyrkoherde i Möklinta. Tillträdde pastoratet året därpå, men fick först 1716 Konungens confirmation härå, "lycklig att icke under lång tid väntan genom en lycksökare mista lägenheten".

Enhälligt vald till kyrkoherde i Söderbärke 1729 med tillträde 1731 och prost samma år. Trygg och stadig till character, dristig understundom och alls icke krusande med sin svåger, biskop Andreas Kalsenius.

Av Petrus och Elisabeths elva barn blev två söner präster och två döttrar prästgifta.




Källor

  1. Jan Eurenius
  2. Liselotte Hägertz Engstam
  3. 128.34.31200
  4. Boken J Bure av Peter Sjölund mfl
  5. Marta Lagbo
  6. http://www.gbnf.com/GENEALOGY/sahlin/html/d0136/I10846.HTM

Fotnot

  1. Avsatt 1580 som biskop av Johan III.

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.