Andersson, Holsten
1555-1611

Bergsman och bergsfogde i Kallmora, Norberg (U).
Född 1555 i Kallmora, Norberg (U) [1] .
Död 1611 i Kallmora, Norberg (U) [1] .
Omnämnd 1587-94. Beträffande släkten Holstenius se SBL (1971-73) I skattelängderna 1539-1569 nämns en Bergsman Anders Andersson men att han är Holsten Anderssons far kan inte styrkas. Många av uppgifterna om Holsten Anderssons ättlingar från Kenneth Frejd, Stockholm.

Holsten och hans hustru Sigrid voro "ett hederligt och förmöget folk, som intet sparade av sitt förråd för barnens utbildning". Så blev en son domprost och en annan kyrkoherde. En tredje, Anders Holstensson, övertog fädernegården jämte hytta.


Holsten Andersson.
Född 1555 i Kallmora, Norberg (U) [1] . Död 1611 i Kallmora, Norberg (U) [1] . Bergsman och bergsfogde i Kallmora, Norberg (U).
F Anders Andersson.
Född 1535 i Kallmora, Norberg (U) [2] . Död 1571 i Kallmora, Norberg (U) [2] . Bergsman i Norberg
FF Anders Andersson.
Född 1490 i Kallmora, Norberg (U) [3] . Död före 1549 i Kallmora, Norberg (U) [1] .
FFF Anders Andersson.
Född 1440 i Kallmora, Norberg (U) [3] .
FFFF Anders Andersson.
Född 1400 [3] .
 
   
 
     
 
   
 
M Kerstin Matsdotter.
Född omkring 1535 i Gläfse, Söderbärke (W) [3] . Död efter 1573 i Kallmora, Norberg (U) [3] .
     
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Bergsman och bergsfogde i Kallmora, Norberg (U).
Född 1555 i Kallmora, Norberg (U) [1] .
Död 1611 i Kallmora, Norberg (U) [1] .
Omnämnd 1587-94. Beträffande släkten Holstenius se SBL (1971-73) I skattelängderna 1539-1569 nämns en Bergsman Anders Andersson men att han är Holsten Anderssons far kan inte styrkas. Många av uppgifterna om Holsten Anderssons ättlingar från Kenneth Frejd, Stockholm.

Holsten och hans hustru Sigrid voro "ett hederligt och förmöget folk, som intet sparade av sitt förråd för barnens utbildning". Så blev en son domprost och en annan kyrkoherde. En tredje, Anders Holstensson, övertog fädernegården jämte hytta.

Relationer och barn

Gift 1588.

Sigrid Jonsdotter.
Född Alternativt Persbo, Söderbärke (samma källa) omkring 1560 i Gläfse, Söderbärke (W) [4] .
Död efter 1611 i Kallmora, Norberg (U) [1] .

Att hon var dotterdotter till den rike och kände bergsfogden Lasse Rafaelsson i Norrvik, Grangärde sn, framgår av Anders Winroths artikel om Lasse Ravalsson i Norrvik och hans släkt. Släktforskaren nr 8 (1983), s 3ff. (utg av Västerbergslagens släktforskare) KLRD, 1, f 456v.

19 febr 1611 kom Erik Holstensson i Kallmora och talade till Mats Nilsson i Gläfse (Söderbärke), om två systerdelar ibidem som kom hustru Sigrin, som var Eriks moder i Kallmora, till och hennes syster hustru Sara i Hörende, som både Herr Hindrik och många gode män i nämnden sutto bekände, att samma delar alltid varit klandrat och ingen kunde tillkommit. Därför avsades nu vänligen förente och med handräckning stadfäste så att Mats Nilssons måg Mats .... på alla sina hustrus systrars vägnar skall giva Erik Holstensson i fina osmundsjärn, r skulle de föra till Kallmora och skall Erik Holstensson låta taga .... ....

/Av ovanstånde/ att döma så ägde Eriks mor och moster två systerdelar i Gläfse, vilka Mats Nilsson på något sätt kommit över. Därför fick Mats´ måg ge Sigrids (och kanske Saras) arvinge Erik åtta fat järn på sin hustrus alla systrars vägnar. Att Sara och Sigrid ägde jord i Gläfse kan kanske sammanställas med notisen i Dalarnas domböcker I:AI:5, f 168v, där det nämns att dessas morfar Lasse Ravalsson "solde samme Gläffse för en halff läst iärn" till Lasse Persson i Gläfse.

Däremot framgår det av likpredikan över Erik Holstensson (Se Gunnar Ekström, Västerås stifts herdaminne, II:1, s 255, n1) att hans mor Sigrids patronymikon var Jonsdotter. Detta är visserligen en sekundär källa, men den stöds av att Sara och Sigrid Jonsdöttrar 1597 hade sålt jord i Norrvik till Widik Hansson (se Lasse Ravalsson ... i Slf 8 s 4 och not 18). Dessa identifierar jag med de två systrar Sigrid och Sara som nämnes i din Excerpt och i bifogade kopia, eftersom denna Sigrids son Erik Holstensson var dotterdotterson till Lasse Ravalsson (se Lasse Ravalsson.... s4 not 19) Anders Winroth i brev till Arne Sohlström 1984-04-03.

Enligt Västerås herdaminnen 1600-talet Del II:I sidan 253 var Sigrid arveberättigad i Skenshyttan och Ulfshyttan i Silfberg.

Anders Holstenius Holstensson.
Bergsman och bergsfogde i Kallmora, Norberg (U).
Född 1585 i Kallmora, Norberg (U) [5] .
Död 1656-07-15 i Kallmora, Norberg (U) [3] .

Se Johan Axel Almqvist: Bergskollegium och bergslagsstaterna 1637-1857 (1909) s 143. Anders Holstensson hade bl a tre söner som blev präster i Västerås stift med efternamnet Holstenius och sonen Holsten Andersson tog den stora bergsmansgården i Kallmora medan två döttrar blev mödrar till bonderiksdagsmän.

Första gången nämnd i 1611 års hjonelagslängd, var då gift.

Norberg C:1 döda 1656 15 dito (juni) begrofs Anders Hollstensson i Kallmora.




Ericus Holstenii Holstenius.
Rektor i Västerås, kyrkoherde i Stora Skedvi (W).
Född 1588-10-07 i Kallmora, Norberg (U).
Död 1640-10-02 i Klackbo, Stora Skedvi (W).
Hans världsliga namn var Erik Holstensson, hans prästerliga var Ericus Holstenii Holstenius. 1596 börjar han i Västerås skola, han besöker inte Upsala men den 6 november 1608 skrivs han in Wittenberg varifrån han återvänder pingsten 1611. I oktober 1611 lämnar han åter Sverige, troligen för att åka tillbaka till Wittenberg men skeppet kapas av Danskarna och först efter 32 veckor blev han frigiven mot stort lösen som konungen 1615 bidrog till att gälda. Den 7 november 1612 inskrivs han i Helmstedt där han stannar kvar till den 7 juli 1614. Efter återkomsten till Sverige blir han konrektor i Västerås, troligen under vårterminen 1615. Samma år, den 17 november skrivs han åter in i Wittenberg, där han ger privatkollegier och den 9 mars 1616 respoderar han. I juni 1616 är hans DK:s notarie vid kaplansmötet i Västerås. Den 21 december 1618 blir han skolans rektor. Ericus hade prästvigts den 17 september 1615 vilket gör att han 1624 blir prebendekyrkoherde i Hubbo. Församlingen i Vika ville ha Ericusa som kyrkoherde efter hans 1621 avlidne svärfar. Ericus tackar nej av två skäl, dels för att hans styvsvärmor, kyrkoherdens änka stod "efter hans värsta", dels därför att bergsmännen i Vika gav sina "rättigheter" till kyrkoherden på Stora Kopparberget istället för den i Vika. (Det var således en fråga om pengar). 1624 sökte han kyrkoherdetjänsten i Stora Kopparberget, men fick inte tjänsten. Kyrkoherden i Stora Skedevi dog hösten 1625 och den 1 Maj 1627 tillträdde Ericus tjänsten i Stora Skedevi. Han blev kvar i Stora Skedevi till sin död 1640. Hans likpredikan hölls av barndomsvännen från Norberg Prästgård, Samuel O. Normontanus. Ericus fastighetsaffärer var mycket omfattande. De börjar under Västeråstiden då han köpte en tomt bakom rådstugan vid ån, vilken han sålde efter avflyttningen till Stora Skedevi. Han ärvde genom hustrun 2/3 av Aggaröns säteri och hemmanet Apalla i Irsta församling. Han fortsatte med att inlösa och utvidga sin hustrus farsarv i Appla och Aggarön samt försvara dessa ägor gentemot Jesper NS Cruus på Frösåker, en process som han med seghet fullföljde vid Svea Hovrätt och vann 1627.11.07. Av hustruns arvegods i Vika gjorde han den 21 februari 1630 ett byte med kronan av hemmanet i Kyrkbyn mot Klackbo vid Bispbergshyttan i Stora Skedvi socken. Samt sålde hemmanet i Holen på Strand. I övrigt företog han en mångfald inlösen av panter och köpte jord i Forssa, Bondänget, Hysshyttan, Nyberget, Stora och Lilla Klingsbo, Gustafsbo, Nedernora, Ljusterängarna, Smältartäckten, Spinkarvet, Jackobsbo och Björnänget. Den 15 april 1630 fick han också tillsammans med Tobias Cleinow och smältarens Storgubben privilegiet på "ett nytt och ymnigt silversträck och blygång i Lövåsens silvergruva". Ericus och Brita fick 16 barn, 9 söner och 7 döttrar. Vid Ericus död 1640 levde 5 söner och 4 döttrar. Catarina och Christina dog under "Västeråstiden" enligt gravstenen. Kanske sker detta 1622 då han får gratis lägeplats i domkyrkan för "barn". Möjligen är Olof Ersson nämnd i mantalslängden på Prästbäcken i Stora Skedevi, en son till Ericus. Ericus avled den 2 oktober 1640 i en ålder av 52 år. Uppgifterna om Ericus kommer fråm Västerås Herdaminnen II:I sidan 253-255, av Gunnar Ekström. (Västerås 1971) Gift med


Ursila Holstenius.
Född 1590 i Kallmora, Norberg (U) [3] .


Gabriel Holstenius.
Kyrkoherde i Mora, domprost i Västerås domkyrkoförs (U).
Född 1598-03-21 i Kallmora, Norberg (U) [6] .
Död 1649-07-05 i Västerås domkyrkoförs (U) [6] .
september 1612 vid Helmstedts universitet. Efter ett besök i hemlandet 1615 blev han under återfärden, tillsammans med sin bror Erik, tillfångatgen av Danskarna och styrde efter frigivningen till Halle där han 1620 disputerade i grekiska. Den 29 oktober 1622 skrevs han in i teologiska fakulteten i Strassburg, men synes inte ha promoverats förrän 1625/27. I Halle skriver han 1625 hyllningsdikt på grekiska, latin, tyska och svenska. För att finansiera studierna hade han i Tyskland tvingats pantsätta sitt bibliotek. Den 24 september 1625 är han åter i Sverige och utnämns till lektor i Grekiska.Den 16 september 1637 sattes han på 1:a rmt till kyrkoherde i Sala, men dit kom han aldrig för redan den 15 december samma år erbjöds han att bli pastor i Västerås. Under biskop Rudbecius sista år, då denne inte kunde uppehålla tjänsten kallades han "vice Episcpus". Efter dennes död fick han tjänsten som domprost i Västerås . 1646 hade han fått ros i högra foten så att denna och tårna började ruttna. Då hjälp inte stod att få i Västerås hade han skickat efter sadelmakaren Erik Mårtenssons hustru Elisabet Persdotter i Sala, vilken skar upp hela foten "undantagandes ett litet stycke bak på hälen" och klipte bort det föruttnade köttet, ådrona och senorna och tårna, "något lite varje dag" efteresom hon förnufteligen kunde döma mig kunna tåla, lida och utstå. I december samma år var han så återställd att han kunde stiga på foten och börja tjänstgöra. Om Gabriels minst sagt stormiga äktenskap står att läsa under anteckningarna om hans hustru. Av de fyra barn de avlade tillsammans skulle endast dottern Brita överleva honom. Gabriel avlider den 5 juli 1649, 51 år gammal. Uppgifterna om Gabriel kommer fråm Västerås Herdaminnen II:I sidan 309-311, av Gunnar Ekström. (Västerås 1971)

Kopierat från http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?id=52&vid=345:

"Thomas Polus tillhörde mycket riktigt den innersta kretsen kring Karl XII. Men bara en kort tid. Han var 48 år äldre än Karl och hans karriär var i det närmaste över när krigarkonungen inledde sin. Polus föddes 1634 i Reval i Estland, då en del av det svenska stormaktsväldet. Fadern, som var gymnasielärare, dog tidigt och sonen togs om hand av domprosten Gabriel Holstenius i Västerås. Efter utbildningsåren blev Polus anställd av staten och arbetade med utrikespolitiska frågor."


Källor

  1. krister.forsberg@gmail.com
  2. Kurt Åkerlind nov2014
  3. Kurt Åkerlind
  4. Krister Forsberg
  5. Gösta Hallberg
  6. Karl Kristoffersson Gjörvells brevväxling

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.