Johansdotter, Anna
1650-1687

Född 1650 i Simonsbo, Husby kbfd (W).
Död 1687-05-08 [1] .


Anna Johansdotter.
Född 1650 i Simonsbo, Husby kbfd (W). Död 1687-05-08 [1] .
       
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1650 i Simonsbo, Husby kbfd (W).
Död 1687-05-08 [1] .

Relationer och barn

Gift 1677 i Husby (W) [2] .

Göran Andersson d.y (Ekman).
Bonde i Backgården, Aspåker, Husby kbfd (W).
Född 1652 på Backgården, Aspåker, Husby kbfd (W).
Död 1712-12-14 på Aspåker, Husby kbfd (W) [3] .
Dödsorsak: Lungsot

ANDERS Göransson EKMAN d.ä.
Borgare i Lindesberg (T).
Född 1678-05-26 på Näs kungsgård, Husby kbfd (W) [4] . 1
Död 1760.
Inflyttad via Nya Kopparberg.
Levde en tid i Kopparberg, Ljusnarsberg (T).
"Inflyttad via Nya Kopparberg" (Fr.Ekman) ??

Släktforskarnas årsbok 2005 sid 293 (artikel om Ursprungslistan): Sv släktkal 1930 anger "Husby: Borgaren i Lindesberg Anders Ekman uppges i ministerialböcker vara född 1678 i Husby eller Huseby".

Leif Olofsson, Säter, 2005: Han kan dock inte vara identisk med länsmannen Anders Ekmans på Ekevallen son Anders, som var född 1670 och dog som bonde på Ekevallen 1713. Någon annan Anders föddes ej heller på Ekevallen åren kring 1678 enligt fb, Han kan ej heller vara identisk med länsmannen i Säter Stefan Ekmans son Anders, född 1680, eftersom denne avled 1700 på Dalkarlsnäs.

Varför Anders Göransson tog sig namnet Ekman vet man ännu inte. Klart är att han inte har någon anknytning till den släkt Ekman som härstammar från länsmannen Anders Ekman (ca 1639-1696) på Ekevallen i Husby. Ekevallen och Aspåker ligger visserligen nära varandra på var sin sida av Dalälven, men ändå finns inga släktanknytningar mellan dessa båda familjer ( Leif Olofsson, Säter, 2007).

Hfl Lindesberg 113-1726: Staden första roten. Bl a 1713, 1717?, 1719, 1721.


Johan Göransson.
" Hos Grefve Stenbock" ?
Född 1683 i Aspåker, Husby kbfd (W).

Husby AI:2 II 1713-1729 Aspåker GID 39.56.50800 30 år Hos Grefve Stenbock.

!??

Näs kungsgård i Husby var boställe för Dalregementets chefer 1683-1813.

Magnus Stenbock var chef för Dalregementet 1700-1706.

Regementets historia i sammandrag:_

1699: Regementet hade sin sista samlade mönstring i mars 1699 i Stora Tuna och övade därefter kompanivis på hemsocknarnas mötesplatser (Livkompaniet på kyrkvallen i Husby). 1700: Kompanierna lämnade hemorterna 7 april 1700 och följde de planerade marschvägarna. Man lämnade Köping 26 april och trampade öster om Vättern och genom Småland och nådde Skåne sista maj. 15 juni kom Livkompaniet., Mora, Orsa och Rättviks kompanier till Malmö och övriga kompanier till Simrishamn. 12 juli fanns hela regementet samlat i Ystad. Efter att ha embarkerat fartyg i hamnen landsteg regementet 8 augusti vid Humlebaeck på Själland och marscherade med övriga trupper mot Köpenhamn. Danmark slöt då omgående fred utan strid och förluster. Dalregementet återskeppades till Skåne i slutet av augusti. Det marscherade sedan till Karlshamn och överskeppades den 3 oktober till Pernau i Livland, i nuvarande Estland. Då regementet lämnade Pernau för att gå till Reval (Tallin) hade 200 man insjuknat. Man återsamlades i Wesenberg. Den 20 nov. deltog huvuddelen av regementet i slaget vid Narva . Av de ca 600 som deltog i striden stupade och sårades en tredjedel. Regementet förlades sedan med alla andra förband i vinterkvarter nära Dorpat. Efter detta och till och med slaget vid Poltava finns nästan inga vanliga mönstringsrullor bevarade, då huvddelen av det svenska fältkansliets handlingar förstördes vid Perevolotjna 1709 på kungens obegripliga order. 1701: Medverkade regementet till framgången vid övergången av Düna i Livland 1702: Bidrog till segern vid Kliszow. Vintern 1702-03: En bataljon dalkarlar ingick i en truppstyrka som indrev kontributioner i Lemberg och Volhynien. Blev därefter förlagda i Warschau. 1703: Deltog i belägringen av staden Thorn som ingenjörstrupp för brobyggnad. Redan under det 30-åriga kriget hade dalkarlar ofta visat skicklighet när det gällde anläggningar av olika slag, ofta i utsatta positioner. Vintern 1703-04: Förlagda i Elbing. Deltog i striden om Warschau. Broslagning över Weichsel. 1704: Anlände till fältlägren Polen under året nylejda dalkarlar som ersättare för förkomna och avgångna. 1705: Deltog i striden i Praaga. Dalkarlarna hindrade fienden att riva den brygga som de byggt vid polske kungen Stanislaus kröning. 60 man stupade eller sårades. Samma år utnämndes MS till generalguvenör i Skåne, efterträddes av NN Sieghroth.

...

1710: Ett nytt dalaregemente sattes upp på order av kungen och mönstrades 1710 i Leksand och vid Näs i Husby.. Livbataljonen bestående av Livkomp, Gagnefs, Leksands och Rättviks kompanier sändes till Stockholms skydd, medan Överstelöjtnantens bataljon, Mora, Orsa, Gustafs och Västerdals, blev kvar i landskapet för att skydda Falu gruva och gränsen mot Norge. 200 man av Livbataljonen beordrades till bl a Vaxholm och Dalarö skans och 200 skickades med andra förband iväg mot Reval för att undsätta staden vid den ryska belägringen. De kom dock inte fram. Reval intogs av ryssarna. Åtskilliga dukade under av pesten som grasserade i Stockholm. Leksands kompani gjorde myteri. 1711: Återuppsattes regementet med nya soldater, vilket framgår av 1714 års rulla. 1712: Ingick Dalregementet i den förre regementschefen Stenbocks armé som landsteg i Stralsund i Pommern och bidrog till segern vid Gadebusch den 9 september (20 september). Många stupade och sårades underslaget. Sjuka och sårade fördes till Wismar där de flesta av dem dog. Armén drog tvärs emot kungens order västerut till Holstein och sjuka lämnades kvar efter vägen. Vid Gardinger Hed stod ett mindre slag 1 februari 1713


Lars Göransson.
Född 1685 i Aspåker, Husby kbfd (W) [5] .


Göran Göransson.
Född 1687 i Aspåker, Husby kbfd (W) [5] .


Källor

  1. AI:2 IIdra uppslaget (1713-1729) GID.39.56.50000
  2. GID 39.26.24200 / v130605.b85.s160
  3. Husby AI:1 (1670-1690) GID 39.55.16400
  4. GID 39.26.24300 / v130605.b86.s162
  5. Husby AI:2 II 1713-1729 Aspåker GID 39.56.50000

Fotnot

  1. Född på "Herregården".

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.