Lysander, Ingeborg Olofsdotter
1694-1783

Född 1694 [1] .
Död 1783-05-20 i Partille kbfd (O) [1] .


Ingeborg Olofsdotter Lysander.
Född 1694 [1] . Död 1783-05-20 i Partille kbfd (O) [1] .
       
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Levnadsbeskrivning

Född 1694 [1] .
Död 1783-05-20 i Partille kbfd (O) [1] .

Relationer och barn

Gift.

Gustaf Nilsson Strömstedt.
Trädgårdsmästare på Kvibergsnäs i Gamlestaden Göteborg
Född 1689.
Död 1732 i Gamlestads kbfd (O) [1] .
Såvitt känt var trädgårdsmästaren Gustaf Nilsson i Gamlestads församling, Göteborg, stamfar för den släkt Strömstedt som i och med hans sons, faktoren Olof Strömstedts flytt till Intagan/Åkerström ca 1748, inledde släktens nära 200-åriga era på hemmanet Nordre Intagan vid Göta älv i Hjärtums socken strax söder om Trollhättan. Med stamfar menas att Gustaf Nilsson troligen var den som tog namnet Strömstedt. När hans sons sonson Gustaf Strömstedt (1786-1864) dog på Marieström 1864 så anges i dennes dödsruna att släkten ska härstamma från Ströms säteri vid Lilla Edet i Hjärtums socken.3 Det påståendet har dock inte kunnat beläggas och är troligen en vandringssägen som uppstått utan att ha verklig grund. Det kan dock inte helt uteslutas att den är korrekt då Gustaf Nilsson Strömstedts ursprung inte är känt. Han finns förvisso inte i Hjärtums födelsebok, men man kan fråga sig varför en trädgårdsmästarson från Göteborg blev faktor i trakten av Trollhättan. Var det via kontakter med göteborgsköpmän och/eller via hans gifte med faktorsänkan Anna Christina

Barck ca 1748 som Olof Strömstedt kom till trakten? Om det senare uppstår frågan varför han hade förbindelser i Hjärtum. Ofta arrangerades äktenskap via släktingar eller bekantas bekanta, men det har inte varit möjligt att utifrån källorna belägga någon sådan orsak till giftermålet. Det ska också tilläggas att denna släkt Strömstedt inte verkar ha något gemensamt med den som härstammar från Vårviks socken i Dalsland och till vilken bland annat grundaren av Porla bryggerier Gustaf Strömstedt (1762-1835), liksom Bo och Niklas Strömstedt hör. Helt kan dock inte heller detta uteslutas eftersom deras äldsta kända anfader på svärdssidan bruksförvaltaren Jonas Strömstedt (1718-1804) på Krokane bruk i Vårviks socken ska vara född ”i Västergötland”, och således teoretiskt sett kan vara släkt med Gustaf Nilsson Strömstedt.4 Det har inte heller gått att koppla ihop trädgårsmästare Gustafs släkt med kornetten vid Västgöta kavalleri regemente Petter Strömstedt, född under andra halvan av 1600-talet i Östergötland. Han blev kornett 1716 och var gift två gånger. Första gången 1711 i Norra Vånga socken, Skaraborgs län, med änkan Ulrica Silfverlood (1687-1721), vilken var dotter till den adlige majoren Olof Silfverlood (d. 1703) på gården Fristorp i Västra Tunhems församling i trakten av Trollhättan, och andra gången 1726 med en Britta Barck som i teorin skulle kunna vara identisk med Anna Christina Barcks syster Brith, f. 1702 i Åkerström (se nedan, not 19).5 I så fall skulle alltså båda kornett Petters fruar ha anknytning till trakten, och i släkten Silfverlood fanns också senare en Catharina Strömstedt ingift, men eftersom Petter Strömstedts ursprung inte är känt, har han alltså inte gått att koppla ihop med den här aktuella släkten Strömstedt.

Källa: Robert Eckeryd, "Släktkrönika för släkten Strömstedt på Nordre Intagan", i Lennart Åkerstom & Robert Eckeryd, "Åkerström: en liten by med ett intressant förflutet", Åmål 2007, s. 67f. (http://www.acc.umu.se/~robert/genealogy/intagan/%C5kerstr%F6m-inlaga-bilaga %204.pdf)

---------------------------------------------------------------------

Klipp från http://www.higab.se/:

Kvibergsnäs är i dag det enda landeriet inom Göteborgs gränser som även har sina gamla ekonomibyggnader kvar. Dess mark började förmodligen att bebyggas redan på 1690-talet. På 1696 års karta över dåvarande Göteborgs omgivningar heter det i en beskrivning att landeriet »är blefwen för någon tijd sedan bebygdt av secreteraren Lars Böker«. Det sägs att det där också fanns »en nyligen anlagd Trädgård, som är ock med stor bekostnadt upprättet«. Man vet att anläggningen omfattade manbyggnad, två flygelbyggnader och en ekonomibyggnad, vilken senare bestod av fyra längor kring en sluten, stenlagd gård. Det fanns förutom trädgården en allé som ledde upp till huvudbyggnaden. Den omnämnde Lars Böker hade från början det vanliga efternamnet Svensson före Böker, men som stadssekreterare skrev han sig senare Laurentius Svenonis Böker. Men så var han kanske en av de allra första göteborgarna som i utlandet idkat akademiska studier, nämligen i Greifswald i norra Tyskland, och senare fortsatt dem i vår egen lärostad Lund. Han tjänstgjorde en tid i Skåne innan han blev stadssekreterare och senare rådman i Göteborg. Det lär ha varit en i sällskapslivet kvick karl, som vid sidan därom hade ett visst intresse för fornforskning och till och med anses ha sänt ett bidrag till vår fantasifulle naturvetare och historieskrivare Olof Rudbeck med vilken han tydligen tävlade att finna kufiska förklaringar till Sverige som världens medelpunkt. Men landshövdingen och borgerskapet ville år 1687 ha honom som borgmästare i Göteborg, vilket dock icke behagade kung Karl IX, som istället tillsatte kommissarien Hans von Gerdes. I slutet av 1700-talet fanns på Kvibergsnäs ett bostadshus och en ekonomibyggnad. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes omkring år 1800, liksom den östra flygeln. Norra delen av ekonomibyggnaden och den västra flygeln tillkom senare. Underligt nog var ekonomibyggnaden delvis i bruk ända fram till 1971. År 1949 restaurerades bostadshusen och uppläts åt en hemsysterskola. Huvudbyggnaden har för inte länge sedan fått en genomgående upprustning och modernisering och används numera, liksom flyglarna, till privatbostäder. Ekonomibyggnaden genomgår en större renovering tack vare ett särskilt projekt i samband med arkitektutbildning vid Chalmers tekniska högskola. - See more at: http://www.higab.se/page.asp?link=27-197- 672&bok_sok=Kvibergsn%E4s%20Landeri&re_nkl=920#sthash.ySHFM8c6.dpuf

Olof Gustaf Strömstedt.
Faktor i Åkerström, Hjärtum (P) [2] .
Född 1719 [3] .


Nils Strömstedt.
Född [3] .


Elin Gustafsdotter Strömstedt.


Karin Strömstedt.
Född [3] .


Källor

  1. http://www.acc.umu.se/~robert/genealogy/intagan/%C5kerstr%F6m-inlaga-bilaga%204.pdf
  2. Anbytarforum (Robert Eckryd 1999)
  3. Anbytarforum (Robert Eckeryd 1999)

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.