Karlsdotter, Katarina
1838-1927

Katarina    Karlsdotter 1838-1927
Under krigstiden 1917-18 blev alla varor mycket dyra. När de sålde ett lass hö eller potatis tyckte Katarina att de fick väldigt mycket pengar och sonsonen sade då att "mor får ju räkna med arbetskostnaden också". "Asch, arbete får man väl inte räkna! svarade Katarina. Arbetet var ju själva livet på en bondgård.
Född 1838-07-04 i Röd, Backa (O) [1] .
Död 1927-05-03 i Tingstad Postegården, Backa (O) [2] .

Katarina blev änka tidigt. Det innebar att hon fick ta ansvar för hela gården, både hushåll och odlingarna. Till sin hjälp hade hon fem-sex "tjänstefolk", pigor och drängar.

Det var en stor areal åkrar. ängar och odlingar som skulle skötas. Grönsakerna skulle rensas, buntas och säljas på Grönsakstorget i Göteborg. Många gånger prisade Katarina den nyas Hisingsbron. -"Tänk va de va bra när vi fick bron, det var tungt att ro över älven!"

(ur Backa socken av Kerstin Lychou).




Katarina Karlsdotter.
Född 1838-07-04 i Röd, Backa (O) [1] . Död 1927-05-03 i Tingstad Postegården, Backa (O) [2] .
F Karl Larsson.
Född 1799-08-18 i Röd, Backa (O) [3] . Bonde i Röd, Backa (O).
FF Lars Persson.
Född 1751-12-13 [4] . Död 1840-08-25 i Röd, Backa (O) [5] . Bonde i Röd, Backa (O) [3] .
   
 
   
 
FM Britta Olsdotter.
Född 1756-02-14 [3] . från Dubbered
FMF Olof Eriksson.
Född 1721 i Dubbered, Backa (O) [6] . Död 1800. Bonde 1759 på Dubbered, Backa (O) [7] .
FMFF Erik Esbjörnsson.
Död omkring 1762 i Dubbered, Backa (O). Bonde mellan 1719 och 1762 på Dubbered, Backa (O).
FMFM Karin Olofsdotter.
Född i Aröd, Backa (O). Död omkring 1770.
FMM Kerstin Larsdotter.
Född i Röd, Backa (O) [8] . Död 1792 i Dubbered, Backa (O).
 
 
M Anna Olofsdotter.
Född 1801-12-26 i Lärje Magården, Backa (O) [9] .
MF Olof Nilsson.
Född 1771-02-03 i Lärje Magården, Backa (O) [10] . Död 1822 i Lärje Magården, Backa (O) [11] .
MFF Nils Hansson.
Bonde 1715 i Lärje Magården, Backa (O) [12] .
 
 
   
 
MM Katarina Jakobsdotter.
Född 1779-02-07 i Tingstad Stora Krokegården, Backa (O) [10] . Död 1821 i Backa (O) [13] .
MMF Jakob Jakobsson.
Född omkring 1745 i Backa (O) [14] . Död 1788 i Tingstad Stora Krokegården, Backa (O) [10] . Bonde 1770 i Tingstad Stora Krokegården, Backa (O) [15] .
MMFF Jakob Eriksson.
Född omkring 1708 i Backa (O) [14] . Död omkring 1786 i Backa (O) [14] .
MMFM Helena Svensdotter.
MMM Anna Persdotter.
Född 1741 i Backa (O) [10] . Död 1810 i Backa (O) [10] .
MMMF Per Eriksson.
MMMM Maria Larsdotter.

Levnadsbeskrivning

Född 1838-07-04 i Röd, Backa (O) [1] .
Död 1927-05-03 i Tingstad Postegården, Backa (O) [2] .

Katarina blev änka tidigt. Det innebar att hon fick ta ansvar för hela gården, både hushåll och odlingarna. Till sin hjälp hade hon fem-sex "tjänstefolk", pigor och drängar.

Det var en stor areal åkrar. ängar och odlingar som skulle skötas. Grönsakerna skulle rensas, buntas och säljas på Grönsakstorget i Göteborg. Många gånger prisade Katarina den nyas Hisingsbron. -"Tänk va de va bra när vi fick bron, det var tungt att ro över älven!"

(ur Backa socken av Kerstin Lychou).


hisingsbron.jpg
Hisingsbron eller Kvillebäcksbron, var en svängbro mellan Hisingen och Göteborgs centrum. På norrsidan, mitt på bron låg den välkända Löfströmska badinrättningen. Den räknas som den första broförbindelsen mellan Hisingen och fastlandet. Bron var 175 meter lång och hade en järnvikt på 140 ton. Hisingsbron var en järnkonstruktion, uppburen av 60 stycken järnpelare, och tillverkad vid Eriksbergs Mekaniska Verkstad, på uppdrag av Qvillebäckens Broaktiebolag. Hisingsbron invigdes av landshövding Albert Ehrensvärd d.ä. den 1 december 1874, användes fram till 1968 och skrotades 1969. År 1939 invigdes Göta Älvbron, som till en början också kallades Hisingsbron. Omkring år 2020 planeras en ny bro, vid namn Hisingsbron, ersätta Göta Älvbron. Hisingsbrons sträckning gick från det dåvarande Sankt Eriks torg på fastlandssidan, där nu Göteborgsoperan ligger. På Hisingssidan anslöt den till en rak anlagd väg över vassområdet, som senare blev Kvillegatan. När Frihamnen byggdes lades vägen om i en lång båge österut och en träviadukt över hamnområdet. Landfästet på hisingssidan finns kvar än i dag, komplett med broräcken. Tidigare hade transporterna över älven skett med en, med handkraft vevad färja mellan S:t Eriks hörn vid Lilla Bommen och Kvillebäcken på Hisingen. Denna färjeförbindelse invigdes 1849, och ersatte i sin tur en roddfärja mellan Klippan och Färjenäs på Hisingen. Kring år 1860 beräknade man att cirka 200 personer och 100 hästar dagligen fraktades över med Kvillefärjan. Intäkterna för färjetrafiken uppgick då till cirka 20 000 riksdaler silvermynt per år, varav hisingsbönderna stod för tre fjärdedelar. Under de sista åren med Kvilletrafiken satte man in en liten ångbåt som bogserade färjan, vilket medförde tätare turer. Intäkterna för den första månaden (december 1874) av Hisingsbrons tillkomst, uppgick till 3 000 kronor. En betydande del av den summan erlades av gångtrafikanter. För att nyttja bron fick man fram till 1911 betala brotaxa, exempelvis en bättre, större vagn efter tre hästar kostade 20 öre och en arbets- eller bondkärra kostade 3 öre. En person fick betala 3 öre och varje häst eller nötkreatur kostade 6 öre. Åren 1830-1920 fanns en handdragen färjelinje mellan Fredrikshamn (tidigare Dyngeviksängen) i Backa socken på Hisingen, och en vid Skräppekärr på Hisingen. Båda de avgiftsbelagda linjerna anlöpte området vid Slakthusen, strax öster om staden, och anlades av Fredrik Lindqvist från Bäckebol. Färjorna hade plats för både hästar och vagnar. Redan på 1870-talet fanns det planer på en högbro från förlängningen av Bangatan på Stigberget, till Skatberget på Lindholmen. År 1904 föreslogs en tunnel mellan Lilla Bommen och Tingstadsvassen. När väl beslutet var fattat att gamla Hisingsbron skulle ersättas, valde man mellan bro och tunnel. Principbeslutet om en ny bro togs 1933, och de förberedande markarbetena inleddes i november 1935. Denna bro, Götaälvbron, öppnades 1939. Först 1942 blev den södra uppfarten helt färdig. Från augusti 1955 till slutet av 1958 breddades Götaälvbron till sex filer plus nya cykel- och gångbanor, till en kostnad som motsvarade hela den tidigare bron.


Relationer och barn

Gift.

Johan Lorentz Andersson.
Född 1833-11-20 i Tingstad Postegården, Backa (O) [16] .
Död 1872-08-17 i Tingstad Postegården, Backa (O) [17] .

Alfred Johansson.
Bonde i Tingstad Postegården, Backa (O).
Född 1858-08-14 i Tingstad Postegården, Backa (O) [18] .
Död 1935-11-12 i Tingstad Postegården, Backa (O) [19] .


Axel Edvard Johansson.
Bonde, övertog gården efter bror Alfred i Tingstad Postegården, Backa (O) [20] .
Född 1863-08-12 i Backa (O) [1] .
Död 1917-11-17 i Tingstad Postegården, Backa (O) [19] .


Amanda Johansdotter.
Ej med i SDB 1901-2009
Född 1866-04-20 i Backa (O) [1] .
Död före 1900.


Karl Bernhard Johansson.
Bonde i Tingstad Storegården, Backa (O).
Född 1869-05-25 i Tingstad Postegården, Backa (O) [19] .
Död 1918-04-21 i Tingstad Storegården, Backa (O) [19] .
Lena Cherif feb 2017 (med viss frisering av AT): Storegården var från början en större gård som delades i tre, till de tre bröderna Karl Bernhard (Storegården), Stora och Lilla Postegården (Alfred och Axel Edvard vem som nu fick vad). Jag bor nu på deras gamla marker i Tingstad, Brunnsbo. Det är en tomt avstyckad från prästgårdens stora trädgård.




Källor

  1. Backa AI:9, sid 193
  2. Kerstin Lychou, SDB
  3. 868.1003.38200
  4. Backa AI:1 sid 11
  5. Backa AI:3 sid 31
  6. Hfl 1795-98
  7. LMV HistKartor
  8. Ernst Tingdal
  9. 868.1002.35200
  10. Monica Melins websida
  11. B-M Jakobsson
  12. Taxeringslängden Bohus 1715
  13. Britt-Marie Jakobsson
  14. Roland Vejfors
  15. LM laga storskifte 1770
  16. 868.1004.67800
  17. Lena Engstedt
  18. Backa E1, sid 3
  19. SDB
  20. 868.4.33400

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister

Framställd 2019-11-16 med hjälp av Disgen version 2018.