Död 1554 i Arboga.
 

Gifte och barn

Gift före 1530

Nils Tulesson. Fogde i Arboga.
Född före 1510.
Död 1562 i Arboga.

Arboga och Jäders faktorier leder sitt ursprung till det faktori som på Gustav Vasas befallning grundades 1551 av fogden Nils Tulesson på Arboga gård. Han fick ta emot några tyska smeder som införskrivits till landet av kungen med uppgift att låta dem lära upp unga svenska män till vapensmeder. Verksamheten, som till att börja med varit lokaliserad enbart till Jäders holme, växte snabbt och inrymde på 1570-talet inte mindre än 50 mästare med deras gesäller. En arbetsfördelning uppkom efter hand innebärande att bl a plåtslagare och harnesksmeder verkade inne i staden medan den verksamhet som krävde vattenkraft höll till ute vid Jäder.

Till att börja med lydde faktoriet under fogden på Arboga gård men från 1562 tjänstgjorde särskilda faktorer som ansvariga för verksamheten. Faktoriet var under hela 1500-talet det enda i Sverige.

Saxat från http://www.zenker.se/Historia/Arbogakroenikan/gustaf_vasa.htm:

På klostervallen bygger konung Gustaf en skattebod. Det är pengar, som alltjämt leker honom i hågen. Hans fogde, välforsutin Nils Tuleson 23, var en bland de första, som begrofs i klosterkyrkan, sedan hon blifvit stadskyrka. Hans grafsten, med inhuggen bild i harnesk, ligger nu till vänster om dörren, som från vapenhuset leder in i kyrkan 24 . En och annan af de forna klosterbröderna hade med rysning sett den barske mannen, som efter gårdjeknen blifvit klosteregendomens syssloman, triumferande vandra omkring i den sköflade klostergården. Och när de nu sågo inskriften på hans graf: -"Salig Nils Tuleson är begrafven här, hvilkens själ förhopandes er Gudi ner, anno 1562" kände de, att tiden för deras själamässor var ute, om än de sväfvande slutorden, »hvilkens själ förhopandes är Gudi när», icke kunde ingifva full visshet om titelns vederbörlighet. De visste nog de, att folket icke så lätt skulle glömma, hvad det lärt af sina munkar. Valbjörken, som de planterat i sin trädgård 25, skulle ännu i Lohmans tid vara grön och, kyrtornets like i höjd, liksom hälsa från gångna tider, att endast det, som i Kristi kärlek blef sådt eller byggdt, skall öfverlefva tiden.

Fogderäkenskaperna för Åkerbo härad (från 1530, i k. kammararkivet) gifva en föreställning om arbetet och rustningarna på och vid kungsgården vid denna tid. De innehålla för öfrigt en och annan upplysning af värde för kännedomen af denna tid.

1529 är Olof Ersson kungsfogde, 1537 Sven Fuss, 1544 Nils scrifvare, 1548 Nils Tuleson befallningsman (samme som den förste).


Erasmus Nilsson Arbogensis. Biskop 1574 i Västerås domkyrkoförs (U).
Född omkring 1530 i Arboga stadsförs (U).
Död 1580-05-10 i Västerås domkyrkoförs (U).

Har stundom fått tillnamnet Arbogensis som en följd av att han var född i Arboga och hade varit rektor där. Han studerade i Wittenberg, där han promoverades till magister 1560. Han gjorde sig känd som utgivare av den första svenska handledningen för teologie studerande. Han återvände till Sverige och blev först rektor och sedan kyrkoherde i Västerås. År 1567 kallades han av sockenborna till kyrkoherde och "biskop" i Stora Tuna, vilken tjänst han 1571 bytte mot domprosttjänsten i Västerås. Han avlade trohetsed till Johan III och var dennes förtrogne. År 1574 efterträdde han Johannes Nicolai Ofeegh som biskop i Västerås och biskopvigdes följande år. Han biträdde kungen vid utarbetandet av Nova Ordinantia 1575. Han arbetade energiskt för Röda Bokens användning i stiftet och avsatte några kyrkoherdar, som satte sig på tvären.

(http://verbum.gotlandica.se)


Barbro Pedersdotter. Död 1554 i Arboga.        
 
   
 
     
 
   
 
       
 
   
 
     
 
   
 

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister