Johannes Johannis
   Rudbeckius 1581-1646
Biskop 1619 i Västerås.
Född 1581-04-03 i Ormesta, Almby (T).
Död 1646-08-08 i Västerås.
Begravd 1646-09-06 i Västerås domkyrkoförs (U).

Började skolan i Örebro 1588, fortsatte sedan i Strängnäs och Uppsala. Studerade också i Wittenberg och Jena. Professor i matematik i Uppsala 1604 och 1609 i hebreiska. 1611 blev han teologie professor och senare även rector magnificus. Han blev kunglig hovpredikant 1613 och biskop i Västerås 1619. Troligen skulle han ha blivit ärkebiskop 1636, då han fick de flesta rösterna, om han inte samma år gett ut en skrift om de andligas privilegier. Riksrådet Johan Skytte betecknade den som den farligaste bok som utkommit i Sverige på 100 år och den blev konfiskerad. Från år 1639 plågades han av "stenpassion" det vill säga njur- eller gallsten och var sängliggande från 1644 [Ekström 1971].

Ur Fr. Ekmans släktkrönika:

"R. var den mest framskjutna gestalten i svenska kyrkans folkuppfostrings- och sjelvständighetssträfvanden under storhetstiden. Efter skolår i Örebro och Strengnäs samt studier vid universiteten i Uppsala och Wittenberg blef han mag. Phil. Vid den senare academien. Hemkommen blef han professor i matematik vid Uppsala universitet.

Efter ytterligare ett par års studier i Wittenberg utnämndes han till professor, först i hebreiska och sedan i dogmatik i Uppsala. Efter en häftig strid med en collega måste han jemte denne lemna academien 1613. R. Blef så hofpredikant och följde i denna egenskap Gustaf II Adolf på fälttågen i Livland 1614-1615.

År 1617 promoverades han till theologie doctor, och 1618 blef han biskop i Västerås. Hans verksamhet här blef ett uppbyggnads- och organisationsarbete, kanske utan motstycke i svenska kyrkans och odlingens historia. En sällspordt kraftig och skicklig organisatör och ledare, satte han in hela sin person i uppgiften och skydde intet besvär eller offer.

Trivialskolan i Västerås utbyggde han till gymnasium, Sveriges första, hvilket erhöll kungl. Privilegium 1623. Han anlade i Västerås Sveriges första botaniska trädgård, och i stiftets öfvriga städer inrättades och förbättrades skolor. I Västerås inrättades bland annat äfven en flickskola med undervisning i kristendom, läsning, skrifvning, sömnad mm.

R. kämpade för kyrkans sjelfstyrelse under biskoparnes ledning - consistorium generale -, och i denna strid kom en sammanstötning till stånd mellan R. och regeringen. Axel Oxenstierna, som bedömde R hafva "en stor släng av S:t Peters kjortel men tillika vara en man med qvaliteter, en pertinax, som förr skall låta bränna sig, än han gifver vika", gav R. Skarpa tillrättavisningar. Vid erkebiskopsutnämning 1637 åtnöjde man sig med att tillfoga honom ett moraliskt nederlag genom att förbigå honom. Efter detta var han icke mer densamme som förr. Ett inre lidande blef allt svårare. 1640 ville han afgå som uttjent prest, men presterskapet motsatte sig detta. Efter flera års sängliggande afled han 1646. I sin domkyrka ligger han begrafven, och vid entréen är rest en kolossalstaty öfver honom.

R. var en reslig och imponerande gestalt. Med sitt stora intresse för den formella utbildningen förenade han ett starkt verklighetssinne och en eminent praktisk duglighet. Hans fel var den öfverlägsne kraftnaturens.

R. var gift två gånger; 2:o med Margareta Magdalena Hisingh, prostdotter från Fellingsbro. Med henne hade han 11 barn, bland dem Olof Rudbeck d.ä., Nicolaus, äfven han biskop i Västerås samt Petrus, biskop i Skara.

Från R. härstamma ätterna Rudbeck, Rudebeck och von Rudbeck."


 

Levnadsbeskrivning



Gifte och barn

Gift 1610-06-24

Kristina Nilsdotter Stjernman. Död 1618.
Dödsorsak: Barnsäng.

Gift 1620-01-25 i Fellingsbro (T)

Magdalena Hising. Född 1602-05-24 i Arboga stadsförs (U).
Död 1649-08-07 i Västerås.
Hade i giftet med Johannes Rudbeckius 11 barn. Bland dessa märke Olof Rudbeckius d.ä., Petrus biskop i Skara och Nicolaus biskop i Wästerås. Det enda porträttet av Magdalena hittades hösten 1933 på vinden i Västerås läroverk.

Magdalena är stammor för de tre adliga ätterna Rudbeck, von Rudbeck och Rudebeck samt friherrliga ätten Rudbeck.

Kristina Rudbeckia. Född 1620 i Västerås domkyrkoförs (U). [1]
Död 1699-01-11 i Norrbärke (W). [1]

Nicolaus Johannis Rudbeckius. Biskop 1670 i Västerås.
Född 1622-05-01 i Västerås.
Död 1676-09-02 i Västerås.

Sedan R. under faderns uppsikt genomgått Västerås skola, sedermera studerat i Uppsala och vid utländska högskolor fullbordat sin lärda bildning, utnämndes han 1643 till eloquentiæ lector vid gymnasium i Västerås och blef tillika konsistorienotarie vid domkapitlet därstädes. Därefter förordnad till teologie lektor vid nyssnämnda läroverk, befordrades han 1658 till kyrkoherde och prost i Hedemora, förflyttades 1662 till samma befattning i Stora Tuna i Dalarne, samt kallades 1666 till pastor primarius och kyrkoherde vid Storkyrkoförsamlingen i Stockholm. Utsedd, tillika med tvenne sina bröder, till teologie doktor vid promotionen i Uppsala följande året, erhöll han kallelse att efter sin svärfader Laurelius intaga biskopsstolen i Västerås samt undfick fullmakt på detta ämbete 1670. I stiftet voro faderns förtjänster ännu i friskt minne, och sonen mottogs med glädje och förhoppningar af både prästerskap och församlingarna. Han ådagalade jämväl både vilja och förmåga att väl vårda sitt nya kall; men en redan förut svag hälsa försämrades snart ytterligare och förhindrade honom att, såsom han önskade, fullgöra sina biskopliga åligganden. Slutligen träffades han af ett slaganfall hvarefter han afled i Västerås d. 2 sept. 1676 vid nära femtiofyra års ålder.

(http://www.webbgallerigotland.se/slaktforskning/lite_om_slakten_Rudbeck.html)


Petrus Rudbeckius. Biskop i Skara domkyrkoförs (R).
Född 1625-06-19 i Västerås domkyrkoförs (U). [2]
Död 1701-11-03 i Skara domkyrkoförs (R). [3]
Rudbeckius genomgick 1631--40 skola och gymnasium i födelsestaden Västerås samt studerade i Uppsala till 1645, då han lämnade det svenska universitetet, för att vid utländska högskolor förkovra sig i humanistiska och teologiska ämnen. Emellertid måste han redan följande år återvända till Sverige med anledning av faderns död. Under en ny kort därefter företagen resa besökte han de förnämsta lärosäten i Danmark, Tyskland, Holland, Schweiz, Frankrike och England, utnämndes till adjunkt vid universitetet i Uppsala 1652 och blef extra ordinarie teologie professor där 1655. Efter åttaårig verksamhet på denna plats, befordrades han till fjärde teologie professor, var höstterminen 1665 akademiens rector magnificus, blev 1667 teologi doktor, samt utnämndes till förste teologie professor och domprost i Uppsala 1674. Sedan han med framgång beklätt denna lärostol i nitton år, kallades han och nämndes 1693 till biskop i Skara och innehade detta ämbete till sin död.

Han hade, när han tillträdde som biskop, redan uppnått en ålder av sextioåtta år; det oaktat arbetade han med flit och allvar till församlingarnas bästa och upprätthöll den ordning och de goda inrättningar som blivit i stiftet införda av hans berömda företrädare, biskop Spegel.

Källa: Wikipedia

Cecilia Rudbeckia. Född 1626 i Västerås domkyrkoförs (U). [1]
Död 1668 i Munktorp (U). [1]

Olof (d.ä.) Rudbeck. Född 1630-01-xx i Västerås domkyrkoförs (U). [4]
Död 1702-09-07 i Västerås domkyrkoförs (U). [4]

Olof Rudbeck (d.ä) föddes i Västerås 1630 (sannolikt i januari) som son till Johannes Rudbeckius och Magdalena Hising.

Han utmärkte sig i flera ämnen redan i skolan i Västerås och 1648 anlände han till akademien i Uppsala, där han ägnade sig med brinnande iver åt anatomin, där flera stora upptäcker blivit gjorda utomlands.

Han lärde sig snabbt allt som läraren kunde, och hans vilja att lära mera drev honom därefter till studier på egen hand.

Och det var under sina egna studier som han upptäckte de så kallade lymfatiska kärlen, en upptäckt som gjorde honom odödlig inom vetenskapen, och även inom hovet, där drottning Kristina 1652 lät honom utföra en anatomisk sektion för att visa dessa kärl, för henne och rikets förnämsta män. Drottning Kristina var så intresserad att hon vid detta tillfälle lovade honom ett understöd för studier i utlandet.

1653 åkte han så till Holland där han ägnades sig i huvudsak åt botaniken. 1654 var han tillbaka i Uppsala och hade med sig en stor samling av frön, växter, modeller och ritningar. Han anlade också Uppsala första botaniska trädgård. År 1655 gifte han sig med Vendela Lohrman. Han undervisade i anatomi och 1660 blev han professor i praktisk medicin.

1675 började han ge ut "Atlantica" där han försökte bevisa att det Atlantica som Platon talat om i själva verket var Sverige, och att de flesta av jordens folkslag kom just härifrån. Hans åsikter väckte ett oerhört uppseende över hela den lärda världen och var länge gällande såsom de enda riktiga.

Han sysselsatte sig också med mekanik, byggnadskonst, skeppsbyggen med mera tills han dog den 7 september 1702 i Uppsala, 72 år gammal.


Paul Rudebeck. Häradshövding, assessor.
Född 1632 i Västerås domkyrkoförs (U).
Död 1687 i Järstorp (F).

Biskopen Johannes Rudbeckius d ä:s yngste son, Paul(us) Rudbeckius, senare R (1632-87), assessor i Göta hovrätt och häradshövding i flera härader i Kronobergs län, adlades 1675 (introd s å) med namnet Rudebeck. En yngre son till honom, Bengt Rudebeck (1670-1724), gick tidigt i utländsk krigstjänst, tituleras 1719 överste och senare generalmajor. Han vistades i Wien och uppbar under Johan Carl Stiernhööks sjukdom och en tid efter hans död 1719 i praktiken dennes plikter som sv resident vid kejsarhovet där. Från hans äldre bröder häradshövdingen Paul Rudebeck (1657-1711) och regementskvarter-mästaren Petter Rudebeck (se här nedan) härstammar de nu levande grenarna av ätten Rudebeck.

(SBL)


Johannes Johannis   Rudbeckius 1581-1646

Johannes Johannis Rudbeckius. Född 1581-04-03 i Ormesta, Almby (T). Död 1646-08-08 i Västerås. Biskop 1619 i Västerås.
f Johan Pedersson Rudbeck. Född 1550 i Rudbaek, Holstein (Danmark). Begravd 1603 i Örebro. Stadsskrivare i Örebro.
ff Peder Hansen (Hanissen till Rudbaek). Född 1520 i Rudbaek, Holstein (Danmark). Död 1604. fff Hans Jensen. Hopterups socken i Holstein. Omnämns 1524, 1530 och 1541.
ffff Jens Lauridsen. Född omkring 1440. [5] i Hoppetorp. Omnämns 1489.
 
   
 
fm Kirsten Jörgensdotter. fmf Jörgen Povelsen. "Owner of Rudbäk estate".
 
 
   
 
m Kristina Pedersdotter Bose. Född 1557 i Äskog, Almby (T). Död 1620 i Västerås. mf Per (Petrus i Äskog) Larsson. Född omkring 1525. Bonde i Äskog, Almby (T).
   
 
   
 
mm NN Larsdotter. Född i Mark, Almby (T). Lars   Persson

mmf Lars Persson. Bonde ? i Mark, Almby (T).
 
 
   
 

Källor

  1. Annika Lindqvist
  2. Wikipedia
  3. sten.bengtson@goteborg.utfors.se
  4. Historiesajten.se
  5. http://www.svaerdborg.dk

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister