HILDA MARIA ÖBERG 1842-1922
Född 1842-09-01 i Grängesberg (W). [1]
Död 1922-04-26 i Brandholmssund, Torsvi (C).
Begravd i Torsvi (C).

Efter en för den tiden synnerligen vårdad skolutbildning etc var Hilda i åtskilliga år hemma på "Berget" och hjälpte modern förestå det stora hushållet.

Över en vinter 1866-67 gästade hon goda vänner till familjen, brukspatron Ericssons i Åbo, liksom Westlings befryndade med den s.k. "Laxbro-släkten". Ericssons ägde Tykö och Fiskars bruk mellan Åbo och Helsingfors, bodde sommartid på Tykö men om vintrarna i Åbo och förde här stort hus, där även ryska förnämiteter var gärna sedda gäster.

År 1870 gifte sig Hilda med sin barndomsvän Wilhelm O. Ekman, bergsingenjör och då bruksinspektör vid Gnarps masugn, sedermera bruksförvaltare på Ströms bruk (Hälsingland).

Under sin första barnsäng 1871 ådrog hon sig blodpropp i ena benet. Den urartade till rosinflammation, som årligen öppnade sig i variga och svårläkta sår. Oaktat detta onda, som följde henne livet igenom, var hon städse i farten i sitt stora hushåll, särskilt vid Ström, vilket i omfattning inte stod Grängesbergshemmet mycket efter. Gammaldags arbetsordning, seder och bruk följde hon även i sitt eget hem. Det spanns och stickades ej blott strumpor o.d. utan även sängtäcken; det syddes och vävdes, och det var ej enbart till jul man bakade, bryggde och stöpte talgljus, utan också för vardagsbehovet året igenom.

Hon hade visserligen god tillgång på hjälpredor i hemmet, men utförde själv all linnesöm åt sig, make och gossar. Åt dessa tre sydde hon även alla deras gångkläder t.o.m. under deras första år i Hudiksvalls "storskola", eller så länge hennes passform ej kritiserades. Då fick bruksskräddaren ta vid.

Vid vävstolen trivdes hon synnerligen gott. Hennes specialitet var "flossa-vävnader", vars mönster hon ofta själv komponerade.

Vår och sommar höll hon på lediga stunder till i sina kära drivbänkar och utplanterade helst själv i trädgårdsrabatterna sina uppdrivna plantor - uteslutande ettåriga, de perenna förstod hon sig inte på. Dem fann hon alltför skräpiga. Med sådan rastlös verksamhet är förvånansvärt, att hennes rätt ansenliga korpulens ej avtog förrän på ålderns sena dagar.

Höstlevnadsåren på Brandholmsund (Uppland), som inköpts som "gammelbo", blev ej mindre knogiga för mor Hilda än Strömstiden. Visserligen var hushållet betydligt reducerat och värdinneskapet likaså, men hon lade här mera direkt hand vid alla bestyr utan att behöva det. Hon kunde inte konsten att slå sig till ro ens på gamla dar och eget nog minst då.

Under de första femton åren av sitt giftermål, fick hon mera avkoppling från sina arbetsplikter genom att sommartid en månad fara hem till sina gamla föräldrar på "Berget". Men huruvida dessa arbetsavbrott uppvägde resornas besvärligheter, i följe med de tre pojkarna, per hästskjuts, ångbåt och järnväg och ett par övernattningar, må lämnas osagt.

Under Brandholmssundstidens första år företog makarna några mindre resor inom landet, en gång t.o.m. till Danmark, men alla av alltför kort varaktighet för att kunna kallas rekreation. Det var först 1910 man kan tala om en sådan färd. På barnens enträgna bearbetningar och efter många om och men kom nämligen en månads tur ned till norra Italien till stånd i sällskap med son och sonhustru. Bl.a. besöktes Venedig, Verona, Italienska Rivieran och Genua. Färden blev, som ämnat var, en verklig upplevelse för de gamla och framförallt en välbehövlig vila.

Hilda hade liksom sina systrar ett gott musiköra och spelade helst utan noter "efter gehör". Själv road av sällskapsteater under ungdomen, lade hon intet hinder i vägen för sina gossars lust häråt, oaktat spikhål och revor förstörde hennes till ridå och kulisser apterade lakan.

Mor Hilda hade stor händighet i att teckna. Hennes påsk- och julbrev i humoristisk anda är dråpliga. Likaså och än mer hennes i pepparkaksdeg modellerade kaffegummor, giktbrutna gubbar, glada och ledsna julgrisar etc, varav mästerverken är bevarade i släkten. Bland övriga talanger att nämna var hennes lätthet att skriva tillfällighetsvers.

Verksam in i det sista avled hon efter en kort tids sjukdom (lunginflammation) ett par dagar före sin 80:års dag. Vid jordfästningen i Torsvi höll officianten teol. dr. M. Åmark ett griftetal med bl. a. följande innehåll: "Jag vet att vid denna grav tacksamma hjärtan förenas uti att välsigna en kär, öm och outtröttlig Moders minne. En hvar som hade förmånen att komma i beröring med det hem, der vår bortgångna vän var husmoder, skall räkna det som ett vackert och rörande minne att tänka på den outtröttliga omsorg, omtanken om alla, den trohet i allt som utmärkte henne. Och vi förstå i någon mån, hur det måste kännas för dem, som stodo hennes hjärta närmast. Den gammaldags under många slägtled skapade glädjen vid arbetet, redbarheten, gästfriheten, allt detta som af gammalt räknats som det bästa i ett svenskt hem, detta som blir allt sällsyntare och aldrig kan förverkligas utan genom en trogen, god och klok husmoder. Allt detta öfverflyttade våra vänner på Brandholmssund hit till denna bygd såsom ett arf, förkofvrat af dem sjelfva, från fäder i Dalarne".


 

Levnadsbeskrivning


Gifte och barn

Gift 1870-09-10 [2]

Wilhelm Ottokar Ekman.

W.O. genomgick i likhet med sina bröder Uppsala katedralskola och blev student 1859. Efter några års praktik som bruks- och byggmästareelev utförde han diverse ombyggnader såväl hemma vid "Nya Hyttan" som vid det närliggande Sunnansjö bruk, bägge tillhörande Ludvikaverken. 1862-64 genomgick han Falu högre bergsskola. Då flertalet elever dessa år var särskilt småväxta, kallades årgången "Lilla Kursen". Under denna benämning är den bevarad åt eftervärlden genom L. Hubendicks år 1909 utgivna "Lilla Kursens Annaler", tryckt som manuskript i 18 exemplar. Efter anställning som bokförare vid Sunnansjö 1865 och som inspektor vid Ludvika bruk 1866-67 blev han bruksinspektor 1868 vid Gnarps Masugn i Hälsingland. Samma år förlovad med sin barndomsvän Hilda Öberg från Grängesberg, hemförde han henne som brud 1870. Gnarp hörde till Ströms-verken, då i släkten Tersmedens ägo. Huvudförvaltningen var förlagd till Ströms bruk, där brukspatron Tersmeden residerade. Tersmeden var W.O. mycket bevågen och samarbetet det bästa.

Sedan Tersmeden efter faderns död överflyttat till det av släkten även ägda Ramnäs bruk (Västmanland), bildades 1873 bolag på Ströms-verken, i vilket även icke-Tersmeden-släktingar ingick som aktieägare, bland dem W.O. Och så kallades han till Ström som chef för huvudförvaltningen därstädes och inflyttade i den av Tersmeden några år förut nybyggda herrgården. Till det nya bolaget hörde då förutom själva Ströms bruk och förenämnda Gnarps masugn även Andersfors och Franshammars bruk, ett större lantbruk med mejeri vid Brytte samt betydande skogsarealer i ej mindre än fem angränsande socknar. Härtill kom 2/3 i närliggande Stocka sågverk och andelar i ett par Upplandsgruvor.

Närmast under sig hade W.O. två bruksinspektorer, en jägmästare-skogsförvaltare och en lantbruksinspektor. Förvaltningen var omfattande och maktpåliggande. Kuskandet efter häst till de avlägsna bruken och skogarna samt till fem socknars kommunalstämmor, om viktigare bruksintressen stod på spel, var tröttande i synnerhet som åkning nattetid ej kunde undvikas. Besvärliga var också de årslånga processerna om skogar och flottleder.

Allt detta och annat med befattningen förenat omak kunde W.O. dock ta relativt lugnt på ett undantag när, och det var besöken av bolagsstyrelsens ordförande. Ehuru dessa ej räckte mer än högst ett par veckor årligen, var besöken en verklig pina för honom. Van att annars året runt ensam styra och ställa på Ström, måste han nu enligt egen utsago knyta händerna i byxfickorna tills "Murveln" (brukspatron Fabian Tersmedens efterträdare), som han döpt sin överordnade till, farit sin väg igen.

Plikttrogen, redbar och till ytterlighet ordentlig fordrade W.O. mycket av sina underlydande, vilka han dock var frikostig emot; han var sträng och respektingivande. Ett arv efter modern, som han själv led mycket av, var ett häftigt humör, och hans regemente på Ström var ej av det mildaste slaget. Att han ej fick sämre öknamn än "Hertigen", torde vara ett betyg på, att han i det stora hela ansågs rättvis. Befolkningen var honom ock tacksam för hans intresse och omtanke för den. Så instiftade han Ströms bruks handelsförening - ett slags arbetarnas kooperativa företag med andelar s.k. "ax", varav betydande utdelningar årligen ägde rum. Även sina söner höll han i tukt och Herrans förmaning och så strängt, att de som vuxna och gifta karlar ej kunde frigöra sig från en viss rädsla för honom.. Kroppslig aga förekom under deras uppväxttid ofta nog. Så fick en av sönerna sin sista avbasning året före sin studentexamen. En lindrigare bestraffning bestod uti arrest på ett av vindsrummen med order om inläsning av psalmverser och framförallt "syndabekännelsen".

Men å andra sidan ömmade han mycket och var svag för sina pojkar och, hur paradoxalt det än kan låta, skämde han bort dem. Med en glädjefattig skoltid bakom sig, unnade han dem all möjlig trevnad under ferierna. Två ölänningar stod till deras disposition, och brukets fiskare var alltid redo för fisketurer till insjöar, miltals avlägsna. Det var ej småexpeditioner. Ena hästen drog en flakvagn med tre dagars matsäck och en så med levande agn, och det andra ekipaget bestod av en ekstock med långrev, nät och andra fiskegrejor. Och så var det fotvandringar för påhälsningar vid angränsande bruk. Fotvandringar var det, änskönt alltid "Stintan" - en av ölänningarna - var med, forslande gepäcket och den försvarliga matsäcken, stor nog för ett par veckors bortovaro.

Som ett tecken för W.O. känsliga sinne kan slutligen nämnas, att han i ovanligt hög grad njöt av vacker natur och sjungande småfåglar. Vidare hade han ett utpräglat musikaliskt sinne och var begåvad med en vacker och kraftig sångröst, varför han bland annat som lärjunge i Uppsala katedralskola under en följd av år fick "ta upp" psalmsången vid de gemensamma morgonbönerna.

År 1896 inköpte makarna Brandholmsund, beläget vid Stora Björkfjärden i Uppland, och bosatte sig där. (Huvudbyggnaden nedbrann år 1931). På Brandholmsund avled de gamla med endast några månaders mellanrum 1922, efterlämnande sönerna Frithiof, Carl och Ragnar, och är begravna på Torsvi kyrkogård.


Bergsingenjör, bruksförvaltare vid Ströms-verken i Strömsbruk, Harmånger (X).
Född 1841-04-07 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W).
Döpt 1841-04-12 i Grangärde (W).
Död 1922-09-11 i Brandholmssund, Torsvi (C).
Begravd i Torsvi (C).
Dödsorsak: Kräfta.

PEHR FRITHIOF LAURENTIUS EKMAN. Arkitekt.
Född 1871-10-18 i Gnarps masugn, Gnarp (X). [1]
Död 1941-11-21 i Strängnäs domkyrkoförs (D).

Studentexamen i Hudiksvall 1890. Uppsala universitet 1890-1892. KTH 1892-1893, specialstuderande 1897. FrKA 1897-1899 (Kungliga Akademien för De Fria Konsterna).

Biträdande hos Lindgren & Sahlin 1896, vid Drottningholm hos Agi Lindegren 1897. Egen verksamhet i Stockholm 1899-1917 tillsammans med Georg Hagström (Arkitektfirma Hagström & Ekman). Avvecklade verksamheten 1918 och flyttade med familjen till Strängnäs.

Ordförande i Strängnäs byggnadsnämnd 1920-1927.

http://www.stockholmskallan.se/kallor/byggnader/stockholmsarkitelter/3Mars.pdf


Carl Vilhelm Ekman. Jägmästare i Gällivare.
Född 1873-10-05 i Strömsbruk, Harmånger (X). [3]
Begravd 1924 i Västerås domkyrkoförs (U).
Död 1924-07-29 i Västerås domkyrkoförs (U). [4]
Gravsten nr 78 Västerås Domkyrkoförsamling
Carl Ekman, jägmästare
I samma grav: Hans Ekman, d. 1946/Ragnhild, d. 1962/Harriet, d. 1978 (son, hustru resp dotter).


Ernst Ragnar Ekman. Jägmästare i Vindeln (AC).
Född 1876-01-30 i Strömsbruk, Harmånger (X). [5]
Död 1956-02-18 i Lidingö (AB). [6]

 HILDA MARIA ÖBERG 1842-1922

HILDA MARIA ÖBERG. Född 1842-09-01 i Grängesberg (W). [1] Död 1922-04-26 i Brandholmssund, Torsvi (C).
LARS   ÖBERG 1802-1888

f LARS ÖBERG. Född 1802-07-19 i Ön, Norrbyås (T). [7] Död 1888 i Grängesberg (W). Gruv- och godsägare i Grängesberg (W).
ff LARS LARSSON. Född 1777-03-15 i Norrbyås (T). [8] Död 1842 i Ön, Norrbyås (T). [9] Frälsebonde mellan 1811 och 1836 i Nr 2>1 1/4, Ön, Norrbyås (T).
fff LARS LARSSON d.y. Född 1744-11-25 i Norrbyås (T). [10] Frälsebonde mellan 1780 och 1811 i Nr2 1/4, Ön, Norrbyås (T).
LARS   ERSSON 1715-1790

ffff LARS ERSSON. Född 1715-01-30 i Ön, Norrbyås (T). [10] Död 1790 i Norrbyås (T). Frälsebonde mellan 1748 och 1780 i Nr2 1/4, Ön, Norrbyås (T).
fffm Brita Ersdotter. Född 1710-09-13 i Norrbyås (T). [10] Död 1788 i Norrbyås (T).
ffm Ingrid Persdotter. Född 1745 i Norrbyås (T). ffmf Per Persson. Född 1716-09-26 i Norrbyås (T). Död 1787-01-01 i Norrbyås (T). Arrendator på Sörby, Norrbyås (T).
ffmm Kerstin Israelsdotter. Född 1716 i Åsen, Norrbyås (T). Död 1782 i Norrbyås (T).
fm Anna Maria Persdotter. Född 1780 i Gällersta (T).    
 
   
 
m ANNA MARIA WESTLING. Född 1802-07-01 i Vedevåg (T). [11] Död 1883 i Grängesberg (W). mf ANDERS WESTLING. Född 1770-10-20 i Svedvi, Hallstahammar (U). [11] Död 1844-05-19 i Björsarv, Ljusnarsberg (T). [11] Bergsfogde i Kopparberg, Ljusnarsberg (T).
mff OLOF WESTLING. Född 1744-07-29 i Björksta (U). Död 1773-06-07 i Kolbäck (U). Fil.mag. Komminister 1767 i Svedvi, Hallstahammar (U).
mfff Daniel Matthiae Westling. Född 1714-03-27 i Söderbärke (W). [12] Död 1785-08-02 i Kila (U). [12] Kyrkoherde i Kila (U).
mffm MARIA HOLSTENIA d.y. Född 1718 i Björksta (U). Död 1750 i Västerås domkyrkoförs (U).
mfm Kristina Bergström. Född 1747-09-13 i Bro, Kolsva (U). [13] Död 1785-06-24 i Sevalla (U). mfmf Anders Bergström d.y. Född 1709 i By (W). Död 1789 i Kolbäck (U). Kyrkoherde i Svedvi, Hallstahammar (U).
mfmm Elisabet Petraeus. Född 1719-11-02 i Möklinta (U). Död 1784-07-18 i Kolbäck (U).
Maria Brita  Eklund 1775-1853

mm Maria Brita Eklund. Född 1775-03-28 i Katarina (AB). [14] Begravd 1853 i Attmar (Y).
mmf Jonas Eklund. Född omkring 1718. [15] Död 1783-04-03 i Katarina (AB). [16] Skepps-/Varvstimmerman ("Ägare av Nacka qvarnar"?).
 
 
mmm Maria Brita Done. Född 1740-06-01 i Eskilstuna (D). [17] mmmf Mattias Done. Född 1699. [18] Död 1791-10-27. Skomakare-ålderman mellan 1738 och 1774 i Eskilstuna (D). [19]
mmmm Anna Brita Forsman. Född 1712. Död 1801-03-09.

Källor

  1. 1752.46.39100
  2. 1522.44.51300
  3. 1522.6.29700
  4. SDB
  5. 1522.6.30600
  6. SSK 1978, SDB
  7. C:3, Födde, 201.23.16500
  8. AI:14 sid 94
  9. AI:17 sid 105
  10. AI:1 sid 46
  11. Familjebibeln
  12. Anette Palm
  13. Per Schröder
  14. Katarina CII:5 bild 2080
  15. Staffan Bengtsson
  16. 2734.140.98200
  17. Ljusnarsberg AI:13b sid 380b
  18. EKoF AIa:2a sid 25, AIa:1 bild 97
  19. Sörmlandsbygden 1975 (Bror-Erik Ohlsson)

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister