Wilhelm Ottokar
   Ekman 1841-1922

W.O. genomgick i likhet med sina bröder Uppsala katedralskola och blev student 1859. Efter några års praktik som bruks- och byggmästareelev utförde han diverse ombyggnader såväl hemma vid "Nya Hyttan" som vid det närliggande Sunnansjö bruk, bägge tillhörande Ludvikaverken. 1862-64 genomgick han Falu högre bergsskola. Då flertalet elever dessa år var särskilt småväxta, kallades årgången "Lilla Kursen". Under denna benämning är den bevarad åt eftervärlden genom L. Hubendicks år 1909 utgivna "Lilla Kursens Annaler", tryckt som manuskript i 18 exemplar. Efter anställning som bokförare vid Sunnansjö 1865 och som inspektor vid Ludvika bruk 1866-67 blev han bruksinspektor 1868 vid Gnarps Masugn i Hälsingland. Samma år förlovad med sin barndomsvän Hilda Öberg från Grängesberg, hemförde han henne som brud 1870. Gnarp hörde till Ströms-verken, då i släkten Tersmedens ägo. Huvudförvaltningen var förlagd till Ströms bruk, där brukspatron Tersmeden residerade. Tersmeden var W.O. mycket bevågen och samarbetet det bästa.

Sedan Tersmeden efter faderns död överflyttat till det av släkten även ägda Ramnäs bruk (Västmanland), bildades 1873 bolag på Ströms-verken, i vilket även icke-Tersmeden-släktingar ingick som aktieägare, bland dem W.O. Och så kallades han till Ström som chef för huvudförvaltningen därstädes och inflyttade i den av Tersmeden några år förut nybyggda herrgården. Till det nya bolaget hörde då förutom själva Ströms bruk och förenämnda Gnarps masugn även Andersfors och Franshammars bruk, ett större lantbruk med mejeri vid Brytte samt betydande skogsarealer i ej mindre än fem angränsande socknar. Härtill kom 2/3 i närliggande Stocka sågverk och andelar i ett par Upplandsgruvor.

Närmast under sig hade W.O. två bruksinspektorer, en jägmästare-skogsförvaltare och en lantbruksinspektor. Förvaltningen var omfattande och maktpåliggande. Kuskandet efter häst till de avlägsna bruken och skogarna samt till fem socknars kommunalstämmor, om viktigare bruksintressen stod på spel, var tröttande i synnerhet som åkning nattetid ej kunde undvikas. Besvärliga var också de årslånga processerna om skogar och flottleder.

Allt detta och annat med befattningen förenat omak kunde W.O. dock ta relativt lugnt på ett undantag när, och det var besöken av bolagsstyrelsens ordförande. Ehuru dessa ej räckte mer än högst ett par veckor årligen, var besöken en verklig pina för honom. Van att annars året runt ensam styra och ställa på Ström, måste han nu enligt egen utsago knyta händerna i byxfickorna tills "Murveln" (brukspatron Fabian Tersmedens efterträdare), som han döpt sin överordnade till, farit sin väg igen.

Plikttrogen, redbar och till ytterlighet ordentlig fordrade W.O. mycket av sina underlydande, vilka han dock var frikostig emot; han var sträng och respektingivande. Ett arv efter modern, som han själv led mycket av, var ett häftigt humör, och hans regemente på Ström var ej av det mildaste slaget. Att han ej fick sämre öknamn än "Hertigen", torde vara ett betyg på, att han i det stora hela ansågs rättvis. Befolkningen var honom ock tacksam för hans intresse och omtanke för den. Så instiftade han Ströms bruks handelsförening - ett slags arbetarnas kooperativa företag med andelar s.k. "ax", varav betydande utdelningar årligen ägde rum. Även sina söner höll han i tukt och Herrans förmaning och så strängt, att de som vuxna och gifta karlar ej kunde frigöra sig från en viss rädsla för honom.. Kroppslig aga förekom under deras uppväxttid ofta nog. Så fick en av sönerna sin sista avbasning året före sin studentexamen. En lindrigare bestraffning bestod uti arrest på ett av vindsrummen med order om inläsning av psalmverser och framförallt "syndabekännelsen".

Men å andra sidan ömmade han mycket och var svag för sina pojkar och, hur paradoxalt det än kan låta, skämde han bort dem. Med en glädjefattig skoltid bakom sig, unnade han dem all möjlig trevnad under ferierna. Två ölänningar stod till deras disposition, och brukets fiskare var alltid redo för fisketurer till insjöar, miltals avlägsna. Det var ej småexpeditioner. Ena hästen drog en flakvagn med tre dagars matsäck och en så med levande agn, och det andra ekipaget bestod av en ekstock med långrev, nät och andra fiskegrejor. Och så var det fotvandringar för påhälsningar vid angränsande bruk. Fotvandringar var det, änskönt alltid "Stintan" - en av ölänningarna - var med, forslande gepäcket och den försvarliga matsäcken, stor nog för ett par veckors bortovaro.

Som ett tecken för W.O. känsliga sinne kan slutligen nämnas, att han i ovanligt hög grad njöt av vacker natur och sjungande småfåglar. Vidare hade han ett utpräglat musikaliskt sinne och var begåvad med en vacker och kraftig sångröst, varför han bland annat som lärjunge i Uppsala katedralskola under en följd av år fick "ta upp" psalmsången vid de gemensamma morgonbönerna.

År 1896 inköpte makarna Brandholmsund, beläget vid Stora Björkfjärden i Uppland, och bosatte sig där. (Huvudbyggnaden nedbrann år 1931). På Brandholmsund avled de gamla med endast några månaders mellanrum 1922, efterlämnande sönerna Frithiof, Carl och Ragnar, och är begravna på Torsvi kyrkogård.


Bergsingenjör, bruksförvaltare vid Ströms-verken i Strömsbruk, Harmånger (X).
Född 1841-04-07 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W).
Döpt 1841-04-12 i Grangärde (W).
Död 1922-09-11 i Brandholmssund, Torsvi (C).
Begravd i Torsvi (C).
Dödsorsak: Kräfta.

 

Levnadsbeskrivning


Vykort från 1908

Wilhelm Ottokars dopkyrka i Grangärde

Gifte och barn

Gift 1870-09-10 [1]

HILDA MARIA ÖBERG. Född 1842-09-01 i Grängesberg (W). [2]
Död 1922-04-26 i Brandholmssund, Torsvi (C).
Begravd i Torsvi (C).

Efter en för den tiden synnerligen vårdad skolutbildning etc var Hilda i åtskilliga år hemma på "Berget" och hjälpte modern förestå det stora hushållet.

Över en vinter 1866-67 gästade hon goda vänner till familjen, brukspatron Ericssons i Åbo, liksom Westlings befryndade med den s.k. "Laxbro-släkten". Ericssons ägde Tykö och Fiskars bruk mellan Åbo och Helsingfors, bodde sommartid på Tykö men om vintrarna i Åbo och förde här stort hus, där även ryska förnämiteter var gärna sedda gäster.

År 1870 gifte sig Hilda med sin barndomsvän Wilhelm O. Ekman, bergsingenjör och då bruksinspektör vid Gnarps masugn, sedermera bruksförvaltare på Ströms bruk (Hälsingland).

Under sin första barnsäng 1871 ådrog hon sig blodpropp i ena benet. Den urartade till rosinflammation, som årligen öppnade sig i variga och svårläkta sår. Oaktat detta onda, som följde henne livet igenom, var hon städse i farten i sitt stora hushåll, särskilt vid Ström, vilket i omfattning inte stod Grängesbergshemmet mycket efter. Gammaldags arbetsordning, seder och bruk följde hon även i sitt eget hem. Det spanns och stickades ej blott strumpor o.d. utan även sängtäcken; det syddes och vävdes, och det var ej enbart till jul man bakade, bryggde och stöpte talgljus, utan också för vardagsbehovet året igenom.

Hon hade visserligen god tillgång på hjälpredor i hemmet, men utförde själv all linnesöm åt sig, make och gossar. Åt dessa tre sydde hon även alla deras gångkläder t.o.m. under deras första år i Hudiksvalls "storskola", eller så länge hennes passform ej kritiserades. Då fick bruksskräddaren ta vid.

Vid vävstolen trivdes hon synnerligen gott. Hennes specialitet var "flossa-vävnader", vars mönster hon ofta själv komponerade.

Vår och sommar höll hon på lediga stunder till i sina kära drivbänkar och utplanterade helst själv i trädgårdsrabatterna sina uppdrivna plantor - uteslutande ettåriga, de perenna förstod hon sig inte på. Dem fann hon alltför skräpiga. Med sådan rastlös verksamhet är förvånansvärt, att hennes rätt ansenliga korpulens ej avtog förrän på ålderns sena dagar.

Höstlevnadsåren på Brandholmsund (Uppland), som inköpts som "gammelbo", blev ej mindre knogiga för mor Hilda än Strömstiden. Visserligen var hushållet betydligt reducerat och värdinneskapet likaså, men hon lade här mera direkt hand vid alla bestyr utan att behöva det. Hon kunde inte konsten att slå sig till ro ens på gamla dar och eget nog minst då.

Under de första femton åren av sitt giftermål, fick hon mera avkoppling från sina arbetsplikter genom att sommartid en månad fara hem till sina gamla föräldrar på "Berget". Men huruvida dessa arbetsavbrott uppvägde resornas besvärligheter, i följe med de tre pojkarna, per hästskjuts, ångbåt och järnväg och ett par övernattningar, må lämnas osagt.

Under Brandholmssundstidens första år företog makarna några mindre resor inom landet, en gång t.o.m. till Danmark, men alla av alltför kort varaktighet för att kunna kallas rekreation. Det var först 1910 man kan tala om en sådan färd. På barnens enträgna bearbetningar och efter många om och men kom nämligen en månads tur ned till norra Italien till stånd i sällskap med son och sonhustru. Bl.a. besöktes Venedig, Verona, Italienska Rivieran och Genua. Färden blev, som ämnat var, en verklig upplevelse för de gamla och framförallt en välbehövlig vila.

Hilda hade liksom sina systrar ett gott musiköra och spelade helst utan noter "efter gehör". Själv road av sällskapsteater under ungdomen, lade hon intet hinder i vägen för sina gossars lust häråt, oaktat spikhål och revor förstörde hennes till ridå och kulisser apterade lakan.

Mor Hilda hade stor händighet i att teckna. Hennes påsk- och julbrev i humoristisk anda är dråpliga. Likaså och än mer hennes i pepparkaksdeg modellerade kaffegummor, giktbrutna gubbar, glada och ledsna julgrisar etc, varav mästerverken är bevarade i släkten. Bland övriga talanger att nämna var hennes lätthet att skriva tillfällighetsvers.

Verksam in i det sista avled hon efter en kort tids sjukdom (lunginflammation) ett par dagar före sin 80:års dag. Vid jordfästningen i Torsvi höll officianten teol. dr. M. Åmark ett griftetal med bl. a. följande innehåll: "Jag vet att vid denna grav tacksamma hjärtan förenas uti att välsigna en kär, öm och outtröttlig Moders minne. En hvar som hade förmånen att komma i beröring med det hem, der vår bortgångna vän var husmoder, skall räkna det som ett vackert och rörande minne att tänka på den outtröttliga omsorg, omtanken om alla, den trohet i allt som utmärkte henne. Och vi förstå i någon mån, hur det måste kännas för dem, som stodo hennes hjärta närmast. Den gammaldags under många slägtled skapade glädjen vid arbetet, redbarheten, gästfriheten, allt detta som af gammalt räknats som det bästa i ett svenskt hem, detta som blir allt sällsyntare och aldrig kan förverkligas utan genom en trogen, god och klok husmoder. Allt detta öfverflyttade våra vänner på Brandholmssund hit till denna bygd såsom ett arf, förkofvrat af dem sjelfva, från fäder i Dalarne".


PEHR FRITHIOF LAURENTIUS EKMAN. Arkitekt.
Född 1871-10-18 i Gnarps masugn, Gnarp (X). [2]
Död 1941-11-21 i Strängnäs domkyrkoförs (D).

Studentexamen i Hudiksvall 1890. Uppsala universitet 1890-1892. KTH 1892-1893, specialstuderande 1897. FrKA 1897-1899 (Kungliga Akademien för De Fria Konsterna).

Biträdande hos Lindgren & Sahlin 1896, vid Drottningholm hos Agi Lindegren 1897. Egen verksamhet i Stockholm 1899-1917 tillsammans med Georg Hagström (Arkitektfirma Hagström & Ekman). Avvecklade verksamheten 1918 och flyttade med familjen till Strängnäs.

Ordförande i Strängnäs byggnadsnämnd 1920-1927.

http://www.stockholmskallan.se/kallor/byggnader/stockholmsarkitelter/3Mars.pdf


Carl Vilhelm Ekman. Jägmästare i Gällivare.
Född 1873-10-05 i Strömsbruk, Harmånger (X). [3]
Begravd 1924 i Västerås domkyrkoförs (U).
Död 1924-07-29 i Västerås domkyrkoförs (U). [4]
Gravsten nr 78 Västerås Domkyrkoförsamling
Carl Ekman, jägmästare
I samma grav: Hans Ekman, d. 1946/Ragnhild, d. 1962/Harriet, d. 1978 (son, hustru resp dotter).


Ernst Ragnar Ekman. Jägmästare i Vindeln (AC).
Född 1876-01-30 i Strömsbruk, Harmånger (X). [5]
Död 1956-02-18 i Lidingö (AB). [6]

Wilhelm Ottokar   Ekman 1841-1922

Wilhelm Ottokar Ekman. Född 1841-04-07 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W). Död 1922-09-11 i Brandholmssund, Torsvi (C). Bergsingenjör, bruksförvaltare vid Ströms-verken i Strömsbruk, Harmånger (X).
 Johan Petter Ekman 1804-1889

f Johan Petter Ekman. Född 1804-10-20 i Lyrestad (R). [7] Död 1889-02-02 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W). [8] Bruksförvaltare vid Ludvika bruk i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W).
ff JOHAN EKMAN. Född 1762-12-08 i Lindesberg (T). [9] Död 1811-11-17 i Slätrask, Hammar (T). [10] Järnhandlare i Lindesberg (T).
fff ANDERS EKMAN d.y. Född 1739 i Lindesberg (T). [11] Rådman, borgare, gästgivare i Lindesberg (T).
ffff GÖRAN (Georg) EKMAN. Född 1712-01-21 i Lindesberg (T). [12] Död 1765 i Lindesberg (T). [13] Köpman och borgare i Lindesberg (T).
fffm Elisabet Persdotter Werlin. Född 1716-05-26 i Långforsen, Nora stadsförs (T). [14]
ffm Margareta Johansdotter Wassberg. Född 1727-04-xx i Vasselhyttan, Lindesberg (T). [15] Död 1795-04-15 i Lindesberg (T). [15] ffmf Jan/Johan . Bergsman på Vasselhyttan, Lindesberg (T).
 
fm Brita Stina Pettersdotter Wetterdal. Född 1779-11-08. [16] Död 1857. [17] Petter   Nilsson 1734-1818

fmf Petter Nilsson. Född 1734-05-12 i Dalmark, Hammar (T). [16] Död 1818 i Slätrask, Hammar (T). [18] Ägare till Eskeberga (E) och Slätrask (T).
fmff Nils Andersson. Född 1674-12-xx i Dalby, Hammar (T). [19] Död 1751-08-25 i Dalmark, Hammar (T). [20] Bonde omkring 1710 i Dalmark, Hammar (T).
fmfm Marit Månsdotter. Född. [21]
fmm Lisa Persdotter. Född 1745-04-08 i Slätvik, Hammar (T). Död 1812 i Slätrask, Hammar (T). [18] Per   Olsson

fmmf Per Olsson. Bonde 1755 i Slätrask, Hammar (T).
fmmm Lisa Persdotter. Född. [21]
Charlotta Wilhelmina Michaelsdotter Claeson 1803-1862

m Charlotta Wilhelmina Michaelsdotter Claeson. Född 1803-01-19 i Jakob och Johannes församling. [22] Död 1862-11-07 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W). [23]
Michael   Claeson 1767-1818

mf Michael Claeson. Född 1767-08-17 i Kristianstad. [24] Död 1818-05-24 i Jakob och Johannes församling. [25] Snickare vid Kgl slottsbyggnadsstaten.
mff Andreas Claeson. Född 1717-01-27 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [26] Död 1798-02-16 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [27] Snickarmästare, ålderman i Kristianstad. [28]
Claes   Rasmusson -1745

mfff Claes Rasmusson. Begravd 1745-03-01. [29] Smedmästare, ålderman i Kristianstad. [28]
mffm Johanna Mattisdotter Kipper. Född 1679-06-22 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [30]
mfm Maria Elisabet Wahlström. Född 1732-10-16 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [28] Död 1798-04-06 i Kristianstads Heliga Trefaldighet (L). [28]  
 
Kristina Fredrika  Iversson 1781-1841

mm Kristina Fredrika Iversson. Född 1781-03-21 i Jakob och Johannes församling. [31] Död 1841-06-25 i Jakob och Johannes församling. [32]
Gottlieb   Iversson 1750-1813

mmf Gottlieb Iversson. Född 1750-05-11 i Malmö Sankt Petri (M). [33] Död 1813-09-21 i Jakob och Johannes församling. [34] Hovschatullmakare, stadsmajor i Stockholm.
Olof   Iversson d.y 1705-1782

mmff Olof Iversson d.y. Född 1705 i Malmö Sankt Petri (M). [35] Död 1782 i Malmö Sankt Petri (M). [36] Snickareålderman i Malmö Sankt Petri (M).
mmfm Margareta Persdotter Jakobsson. Född 1708 i Malmö Sankt Petri (M). [35] Död 1802 i Malmö Sankt Petri (M). [36]
 Elisabet Maria Bülau 1750-1814

mmm Elisabet Maria Bülau. Född 1750-05-07 i Tyska Sankta Gertrud (AB). [37] Död 1814-07-25 i Jakob och Johannes församling. [38]
mmmf Johann Hinrich Bülau. Född 1715-07-28 i Eutin, Schleswig-Holstein, Tyskland. [39] Död 1779-09-17 i Tyska Sankta Gertrud (AB). [40] Furstlig hovmusiker, kom till Sverige 1743.
 Maria Margaretha Gevert 1710-1787

mmmm Maria Margaretha Gevert. Född 1710-02-15 i Eutin, Schleswig-Holstein, Tyskland. [41] Död 1787-01-19 i Tyska Sankta Gertrud (AB). [42]

Källor

  1. 1522.44.51300
  2. 1752.46.39100
  3. 1522.6.29700
  4. SDB
  5. 1522.6.30600
  6. SSK 1978, SDB
  7. Hammar (!) 198.31.33300
  8. BoU Grangärde TL HR F2:15 sid 169
  9. 2106.61.96100
  10. 198.31.36600
  11. Hfl 358.87.69800
  12. userdb.rootsweb.com/vitals/
  13. Donald Freij
  14. Torgil Jarnling
  15. 358.56.105700
  16. Sofia Ingmarsson
  17. SSK 1978
  18. 198.44.94100
  19. Janne Kilvik
  20. http://web.comhem.se/robmag/asta
  21. Leif Danielsson
  22. 2737.44.36200
  23. 169.39.26500
  24. 1446.11.93700
  25. 2737.57.17600
  26. 1446.8.45600
  27. 1446.33.19400
  28. Torbjörn Malm,
  29. 1446.9.68600
  30. 1446.7.19400
  31. Jakob och Johannes, Födde, 2737.44.36200
  32. Wolfgang Bülau maj 2014
  33. 1313.83.93400, 1313.353.6900
  34. http://www3.ssa.stockholm.se/databaser/oppnaarkiven/kyrkobok/K076.pdf
  35. Hjördis Rappe 2013
  36. 1313.356.37500
  37. Tyska Sankta Gertrud CI:2 (1735-1811) Bild 107 / sid 203
  38. http://www3.ssa.stockholm.se/databaser/oppnaarkiven/kyrkobok/K076.pdf sid 295
  39. Wolfgang Bülau juni 2014
  40. FIa:1 (1747-1791) sid 123
  41. W WOB (wolfgang196@yahoo.de)
  42. FIa:1 (1747-1791) sid 149

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister