Ellie Maria
   Arvidsson 1921-2010
Född 1921-04-19 i Törneby, Köping (H).
Död 2010-04-14 i Strängnäs domkyrkoförs (D).

Flyttlass 2 nov 1950 Ronneby-Strängnäs, magasinshyra mars-okt.

Ektorpsvägen 18


 

Levnadsbeskrivning

Flytt hemifrån till Nybro 1941 31/10

Köpings kyrkoarkiv, Utflyttningslängder, SE/VALA/00211/B II/6 (1937-1963), sid 21


Flytt från Nybro till Strängnäs 1943 8/2 Nybro kyrkoarkiv, Utflyttningslängder, SE/VaLA/03508/B II/1 (1932-1947), år 1943 sid 131

Inflyttning 1943 8/2 Strängnäs, Krögaren 5 (Storgatan 15, kvarteret ombyggt idag)

Strängnäs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Flyttningslängder, SE/ULA/11471/B/8 (1923-1947)

År 1943, sid 327


Strängnäs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie., SE/ULA/11471/A II/16 (1933-1942), sid 429. Krögaren 5 (invid gamla Statt) = Storgatan 15, kvarteret ombyggt idag



Flytt 1944 30/10 från Strängnäs (Läraren 1) till Stockholm, Katarina (Götgatan 92)

Strängnäs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Flyttningslängder, SE/ULA/11471/B/9 (1930-1952)

År 1944, sid 237


Flytt 1948 11/6 till Ronneby (Oxen 14) från Stockholm (Oscar)

Ronneby kyrkoarkiv, Flyttningslängder. Staden, SE/LLA/13316/B I/18 (1948-1965), bild 7



Flytt 1950 11/30 från Stockholm (Adolf Fredrik) till Strängnäs (Smeden 1 = Bondegatan 44C, kvarteret står sig idag)

Strängnäs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Flyttningslängder, SE/ULA/11471/B/10 (1947- 1957), sid 73


Flytt 29/10 1951 från Strängnäs till Nacka (ckla, Ektorp, Edinsvägen 1)

Strängnäs stadsförsamlings kyrkoarkiv, Flyttningslängder, SE/ULA/11471/B/9 (1930-1952) Sid 380


Nybygge?

Inflyttning 27/10 1951 till Ektorp (Stigbo)

Nacka kyrkoarkiv, Inflyttningslängder, SE/SSA/1542/B I/12 (1949-1953), sid 305


Familjen på Stigbo

Nacka kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/SSA/1542/A II a/39 (1931-1939), sid 883




Gifte och barn

Gift 1948-09-26 i Ronneby kbfd (K) [1]

ANDERS OLOF TINGDAL. Född 1924-06-11 i Strängnäs domkyrkoförs (D).
Löjtnant, flygvapnet.
Död 1949-02-27 vid Spången Ljungbyhed, Riseberga (L).
Dödsorsak: Död i flygkollision under tjänstgöring vid Blekinge flygflottilj..

Utdrag från haverirapporten:

Den 27 februari 1949 havererade två flygplan, T18 B 18317 (bA) respektive 18315 (bD), efter kollision, 1 km norr Spångens Gästgivargård nära Ljungbyhed. Samtliga i besättningarna omkom; löjtnant Anders Tingdal och signalist fanjunkare Gösta Karlsson samt fänrik Bertil Bengtsson och signalist furir Age Myrenberg. Under I Milo vinterövning skulle marktrupp som passerade Perstorp anfallas med grupp T 18B ur 3.divisionen F17. Gruppen hade fått ändrat mål under anflygningen och påbörjade dykning från 2000 meters höjd, nordost Ljungbyhed, med hög fart genom en glugg i molntäcket. Tvåan var tätt ansluten till höger när gruppchefen ansatte en snäv högersväng då de kom under molnslöjorna.

Tvåan låg tätt inpå och högt. Antingen var han skymd av sin vinge och förlorade gruppchefen ur sikte eller hann han inte följa gruppchefen i svängen. Tvåan passerade därför över och rammade snett bakifrån med egen vänstervinge gruppchefens vänstra vinge som bröts av. Vid de okontrollerade rörelserna efter kollisionen fick båda flygplanen stjärtpartierna avbrutna av luft- och masskrafterna.

--------------------------------------------------------------------------------------

I 1936 års försvarsbeslut fanns uppsättandet av fyra bombflottiljer, varav två skulle utrustas med medeltunga bombplan.

Det var orealistiskt att den ännu inte färdigutvecklade svenska flygindustrin skulle kunna ta fram både ett enmotorigt och ett tvåmotorigt bombplan, av hög klass.

1938 gjordes en rundresa i Europa för att studera vad som fanns till buds. Potez 63, Bloch MB.170, Breguet 690, Breda 88 och Fokker G 1 var några flygplan som var intressanta. Fokkern var dessutom byggd för störtbombfällning, vilket var ett önskemål från svensk sida.

En specifikation utfärdades och flyplanet i fråga skulle var tvåmotorigt med 3 mans besättning. Det skulle kunna ta 750 kg bomblast till ett mål 500 km från utgångspunkten. Störtbombfällning, med reducerad last, var också ett krav. Man avsåg också att använda antingen Bristol Taurus-motorer eller Pratt & Whitney TwinWasp. Projektet döptes till P8.

B18, som blev Flygvapnets beteckning på flygplanet, byggdes av SAAB först som provflygplan. I juni 1942 flög första prototypen, 18001. Serietillverkningen skedde endast i Linköping och första flygplanet kunde levereras till F 1 i Västerås i mars 1944. Totalt byggdes 244 flygplan, varav 62 st var B18A, 120 st B18B samt 62 st T18B.

Den 7 juli 1945 flög det första T18B, fpl 18164. Beteckningen T indikerade på att flygplanet skulle användas för torpedbombfällning. Efter omfattande prov med en lufttorped betecknad Rb 302 visade det sig att torpedfällning från flygplan inte längre var praktiskt genomförbart. T18B fick istället en beväpning med två fast monterade 20 mm akan i nosen (placerad i f.d torpedrummet). Dessutom byggdes samtliga flygplan om för att kunna härbärgera en 57 mm Bofors-kanon.

Flygplannumren för T18B blev 18164, 18283-18343 och de levererades mellan den 25 juni 1947 och den 3 december 1948.

Första flygplanet att anlända till F17 var 18285. T18B skulle ersätta det tunga bombplanet B3, som funnits på F17 sedan uppsättningen 1944. Samtliga 62 st T18B tillfördes flottiljen och de fanns kvar i aktiv tjänst till 1958 då de ersattes av A32A Lansen, som börjats levereras två år tidigare.

Under perioden 1952-57 fanns även ett antal B18B på F17. Dessa var utrustade med PS- 18/A radar från S 18A och användes som pathfinder (målfinnar- och lysbombfällningsplan) se sidan 78 i Flyghistorisk Revy nr 31.

Som kuriosa kan noteras att B18B och T18B, med början 1948, fick inmonterat katapultstolar.

Som källa har till största delen använts Flyghistorisk Revy nr 31 / SAAB 18 utgiven av SFF.

----------------

Mail januari 2014:

I Flygstaben, Centralexpeditionen F2:42 finns haveriprotokoll för haveriet 1949-02-27. Det har beteckningen "Hav 22". Själva protokollet är på fyra sidor, men sedan finns också en mängd bilagor som gör att det sammanlagt rör sig om ca 70 sidor. Förutom protokollet finns vittnesberättelser, fotografier, kartor, obduktionsprotokoll, tekniska rapporter och liknande. Vi kan kopiera hela eller delar av protokollet till en kostnad av 4:-/kopia. Du är också välkommen att komma hit och titta på det här.

Faktura på forskningsavgift (150:-) skickas separat.

Vänliga hälsningar

Anna Sveningsson, arkivarie

Krigsarkivet, 115 88 Stockholm, Banérgatan 64

Tel: 010-476 75 00 Telefax: 010-476 75 20

riksarkivet.se/krigsarkivet

------------

25 feb 2014: Underlaget mottaget i form av en cdskiva + kopia. Kopian översänd till F17 kamratförening (Herbert Lindblom) med tack för stöd i forskningsprocessen. /ATÂ


T 18B, var Flygvapnets sista torpedfällningsflygplan baserat på en Saab 18 som tillverkades av Saab. 1941 fick Saab uppdraget av Flygvapnet att anpassa Saab 18A för torpedfällning, men på grund av tekniska komplikationer kom inte arbetet igång. När väl arbetet kom igång 1944 fanns den starkare motorn Daimler-Benz DB605B tillgänglig så valet föll på att anpassa Saab 18B istället. Prototypen av T 18B färdigtillverkades i juli och flögs för första gången 7 juli 1945. Det var tänkt att T 18B skulle kunna bära en mina, en 1 000 kg bomb eller en torped på 950 kg förutom de bombalternativ som gällde för B 18. Utöver detta skulle även två fast monterade automatkanoner monteras. Men problem kom i vägen torpedfällningsförsöken gick dåligt eftersom flygplanets fart var för hög för torpedfällning.

En nykonstruktion av en torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling. Istället utrustades T 18B med en fast tyngre beväpning i form av två 20 mm Automatkanon m/41 och i bombrummet monterades en Bofors 57 mm automatkanon m/47. Kanonen vägde 735 kg och var 5,3 m lång och magasinen rymde 40 projektiler som kunde avfyras med en hastighet av 2 st i sekunden. Kanonen kunde installeras i flygplanet på två timmar.

T 18B-varianten var bättre aerodynamiskt utformad i nosen än de tidigare versionerna av Saab 18, vilket gav ett positivt resultat på energiförbrukningen. Efter att Saab 21 utrustas med katapultstol, som visat sig vara ett säkrare sätt att lämna flygplanet på vid nödsituationer, inleddes 1948 en modifiering av T 18B där cockpit byggdes om för att ge plats för två katapultstolar.

Leveranserna av T 18B inleddes 1947 till marinsamverkansflottiljen på F 17 Kallinge. Här flögs de tills det att de avfördes 1956-1957 och efterträddes senare av flygplan A 32 Lansen.

Totalt producerades 245 Saab 18 av de olika varianterna (62 ex av T 18b).

B 18A - Försedd med två SFA Twin Wasp STWC-3 stjärnmotor

B 18B - Försedd med två Daimler-Benz DB 605 radmotor

T 18B - Utveckling av 18B för torped- och minfällning.


Carl Olof Anders Tingdal. Född 1949-08-18 i Ronneby kbfd (K).

Ellie Maria   Arvidsson 1921-2010

Ellie Maria Arvidsson. Född 1921-04-19 i Törneby, Köping (H). Död 2010-04-14 i Strängnäs domkyrkoförs (D).
 Arvid Valfrid Olsson 1882-1964

f Arvid Valfrid Olsson. Född 1882-03-20 i Törneby, Köping (H). Död 1964-03-13 i Köping (H). [2] Jordbruksarbetare, frikallad, murare i Klinta, Köping (H).
Jonas Peter   Olsson 1843-1919

ff Jonas Peter Olsson. Född 1843-08-09 i Törneby, Köping (H). [3] Död 1919-04-06 i Törnelund nr 1, Törneby, Köping (H). [4] Murläggare, arbetskarl i Törnelund nr 1, Törneby, Köping (H).
Olof   Jansson (Jaensson) 1816-1880

fff Olof Jansson (Jaensson). Född 1816-07-14 i Klinta, Köping (H). [5] Död 1880-04-04 i Törneby, Köping (H). [6] Arbetskarl i Törneby, Köping (H). [7]
 
Anna   Olofsdotter 1786-1832

fffm Anna Olofsdotter. Född 1786-11-02 i Klinta, Köping (H). [8] Död 1832-08-06 i Gröndal, Köping (H). [9] Fattighjon/Piga i Köping (H). [10]
ffm Anna Maria Persdotter. Född 1807-04-26 i Gärdslösa (H). [11] Död 1873-04-06 i Törneby, Köping (H). [12]  
 
fm Stina Maria Land. Född 1844-08-03 i Pinnekulla, Köping (H). [13] Död 1913-04-15 i Törneby, Köping (H). [4] fmf Karl Johan Land. Född 1818 i Ås (H). [14] Död 1880-11-05 i Solberga, Köping (H). [15] Torpare i Solberga, Köping (H). [16]
fmff Erik Eriksson Lann. Född 1797 i Nora. [14] Död 1878 i Torslunda (H). [14]
fmfm Maria Stina Karlsdotter. Död 1863 i Torslunda (H). [14]
fmm Britta Stina Persdotter. Född i Köping (H).  
 
 Hulda Maria Svensson 1883-1970

m Hulda Maria Svensson. Född 1883-04-26 på Nr 2, Norrböda, Böda (H). [6] Död 1970-02-11 i Köping (H). [2]
 Sven Adolf Malm 1847-1900

mf Sven Adolf Malm. Född 1847-12-29 på Dykärr, Böda (H). [17] Död 1900-07-06. [6] Torpare på Nr 2, Norrböda, Böda (H).
mff Sven Johan Malm. Född 1823-10-02 i Olstorpet, Västrum (H). [18] Död 1864-04-30 i Böda (H). [19] Skomakare 1876 Nr 2 Kyrketorp.
mfff Sven Jonsson Malm. Född. [18] Skomakardräng.
mffm Anna Stina Eskilsdotter. Född i Västervik. [20] Tjänstepiga.
mfm Elin Torstensdotter. Född 1815-01-25 på Dykärr, Böda (H). [6] Torsten   Olsson 1778-

mfmf Torsten Olsson. Född 1778-02-04. [21] Bonde på Dykärr, Böda (H).
mfmm Elin Larsdotter. Född 1777-08-09. [21]
mm Maria Elisabet Jonsdotter. Född 1856-10-17 på Böda (H). [22] Död före 1900. Ej redovisad i Sveriges dödbok 1901-2009.
   
 
   
 

Källor

  1. SDB, Ronneby EI:10 sid 142
  2. SDB
  3. Köping, C:5, Födde, 1841-60, 0/25, bild 17 av 156 (95.29.72400)
  4. Köping AIIa:4 sid 479
  5. Köping, C:3, Födde, 1790-1840, 95.28.47800
  6. Ölands-cd
  7. Köping, A1:10B, Husförhör, 1859-60, 95.15.9000
  8. Köping, A1:4, Husförhör, 1815-28, 95.12.58300
  9. Hfl Köping A I:7, sid 99
  10. Hfl Köping A I:4, sid 27
  11. Köping, A1:7, Husförhör, 1835-44, 95.23.21000
  12. Köping, A1:12B, Husförhör, 1872-85, 95.6.27100
  13. Köping, A1:13B, Husförhör, 1886-96, 95.8.60000
  14. Tommy Peterson
  15. F11:77 sid 1161
  16. Köping, C:5, Födde 1841-60, GID 95.29.72900
  17. Böda kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00055/A I/14 (1876-1890), sid 272
  18. Västrums kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00454/C I/2 (1796-1827), sid 240
  19. Böda F:2 bild 14
  20. Västrums kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker. Huvudserien, SE/VALA/00454/C I/2 (1796-1827), sid 448
  21. 14.11.6000
  22. 14.11.14300

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister