ANDERS OLOF TINGDAL 1924-1949
Född 1924-06-11 i Strängnäs domkyrkoförs (D).
Löjtnant, flygvapnet.
Död 1949-02-27 vid Spången Ljungbyhed, Riseberga (L).
Dödsorsak: Död i flygkollision under tjänstgöring vid Blekinge flygflottilj..

Utdrag från haverirapporten:

Den 27 februari 1949 havererade två flygplan, T18 B 18317 (bA) respektive 18315 (bD), efter kollision, 1 km norr Spångens Gästgivargård nära Ljungbyhed. Samtliga i besättningarna omkom; löjtnant Anders Tingdal och signalist fanjunkare Gösta Karlsson samt fänrik Bertil Bengtsson och signalist furir Age Myrenberg. Under I Milo vinterövning skulle marktrupp som passerade Perstorp anfallas med grupp T 18B ur 3.divisionen F17. Gruppen hade fått ändrat mål under anflygningen och påbörjade dykning från 2000 meters höjd, nordost Ljungbyhed, med hög fart genom en glugg i molntäcket. Tvåan var tätt ansluten till höger när gruppchefen ansatte en snäv högersväng då de kom under molnslöjorna.

Tvåan låg tätt inpå och högt. Antingen var han skymd av sin vinge och förlorade gruppchefen ur sikte eller hann han inte följa gruppchefen i svängen. Tvåan passerade därför över och rammade snett bakifrån med egen vänstervinge gruppchefens vänstra vinge som bröts av. Vid de okontrollerade rörelserna efter kollisionen fick båda flygplanen stjärtpartierna avbrutna av luft- och masskrafterna.

--------------------------------------------------------------------------------------

I 1936 års försvarsbeslut fanns uppsättandet av fyra bombflottiljer, varav två skulle utrustas med medeltunga bombplan.

Det var orealistiskt att den ännu inte färdigutvecklade svenska flygindustrin skulle kunna ta fram både ett enmotorigt och ett tvåmotorigt bombplan, av hög klass.

1938 gjordes en rundresa i Europa för att studera vad som fanns till buds. Potez 63, Bloch MB.170, Breguet 690, Breda 88 och Fokker G 1 var några flygplan som var intressanta. Fokkern var dessutom byggd för störtbombfällning, vilket var ett önskemål från svensk sida.

En specifikation utfärdades och flyplanet i fråga skulle var tvåmotorigt med 3 mans besättning. Det skulle kunna ta 750 kg bomblast till ett mål 500 km från utgångspunkten. Störtbombfällning, med reducerad last, var också ett krav. Man avsåg också att använda antingen Bristol Taurus-motorer eller Pratt & Whitney TwinWasp. Projektet döptes till P8.

B18, som blev Flygvapnets beteckning på flygplanet, byggdes av SAAB först som provflygplan. I juni 1942 flög första prototypen, 18001. Serietillverkningen skedde endast i Linköping och första flygplanet kunde levereras till F 1 i Västerås i mars 1944. Totalt byggdes 244 flygplan, varav 62 st var B18A, 120 st B18B samt 62 st T18B.

Den 7 juli 1945 flög det första T18B, fpl 18164. Beteckningen T indikerade på att flygplanet skulle användas för torpedbombfällning. Efter omfattande prov med en lufttorped betecknad Rb 302 visade det sig att torpedfällning från flygplan inte längre var praktiskt genomförbart. T18B fick istället en beväpning med två fast monterade 20 mm akan i nosen (placerad i f.d torpedrummet). Dessutom byggdes samtliga flygplan om för att kunna härbärgera en 57 mm Bofors-kanon.

Flygplannumren för T18B blev 18164, 18283-18343 och de levererades mellan den 25 juni 1947 och den 3 december 1948.

Första flygplanet att anlända till F17 var 18285. T18B skulle ersätta det tunga bombplanet B3, som funnits på F17 sedan uppsättningen 1944. Samtliga 62 st T18B tillfördes flottiljen och de fanns kvar i aktiv tjänst till 1958 då de ersattes av A32A Lansen, som börjats levereras två år tidigare.

Under perioden 1952-57 fanns även ett antal B18B på F17. Dessa var utrustade med PS- 18/A radar från S 18A och användes som pathfinder (målfinnar- och lysbombfällningsplan) se sidan 78 i Flyghistorisk Revy nr 31.

Som kuriosa kan noteras att B18B och T18B, med början 1948, fick inmonterat katapultstolar.

Som källa har till största delen använts Flyghistorisk Revy nr 31 / SAAB 18 utgiven av SFF.

----------------

Mail januari 2014:

I Flygstaben, Centralexpeditionen F2:42 finns haveriprotokoll för haveriet 1949-02-27. Det har beteckningen "Hav 22". Själva protokollet är på fyra sidor, men sedan finns också en mängd bilagor som gör att det sammanlagt rör sig om ca 70 sidor. Förutom protokollet finns vittnesberättelser, fotografier, kartor, obduktionsprotokoll, tekniska rapporter och liknande. Vi kan kopiera hela eller delar av protokollet till en kostnad av 4:-/kopia. Du är också välkommen att komma hit och titta på det här.

Faktura på forskningsavgift (150:-) skickas separat.

Vänliga hälsningar

Anna Sveningsson, arkivarie

Krigsarkivet, 115 88 Stockholm, Banérgatan 64

Tel: 010-476 75 00 Telefax: 010-476 75 20

riksarkivet.se/krigsarkivet

------------

25 feb 2014: Underlaget mottaget i form av en cdskiva + kopia. Kopian översänd till F17 kamratförening (Herbert Lindblom) med tack för stöd i forskningsprocessen. /ATÂ


T 18B, var Flygvapnets sista torpedfällningsflygplan baserat på en Saab 18 som tillverkades av Saab. 1941 fick Saab uppdraget av Flygvapnet att anpassa Saab 18A för torpedfällning, men på grund av tekniska komplikationer kom inte arbetet igång. När väl arbetet kom igång 1944 fanns den starkare motorn Daimler-Benz DB605B tillgänglig så valet föll på att anpassa Saab 18B istället. Prototypen av T 18B färdigtillverkades i juli och flögs för första gången 7 juli 1945. Det var tänkt att T 18B skulle kunna bära en mina, en 1 000 kg bomb eller en torped på 950 kg förutom de bombalternativ som gällde för B 18. Utöver detta skulle även två fast monterade automatkanoner monteras. Men problem kom i vägen torpedfällningsförsöken gick dåligt eftersom flygplanets fart var för hög för torpedfällning.

En nykonstruktion av en torped var inte aktuell eftersom både robotar och raketer var under utveckling. Istället utrustades T 18B med en fast tyngre beväpning i form av två 20 mm Automatkanon m/41 och i bombrummet monterades en Bofors 57 mm automatkanon m/47. Kanonen vägde 735 kg och var 5,3 m lång och magasinen rymde 40 projektiler som kunde avfyras med en hastighet av 2 st i sekunden. Kanonen kunde installeras i flygplanet på två timmar.

T 18B-varianten var bättre aerodynamiskt utformad i nosen än de tidigare versionerna av Saab 18, vilket gav ett positivt resultat på energiförbrukningen. Efter att Saab 21 utrustas med katapultstol, som visat sig vara ett säkrare sätt att lämna flygplanet på vid nödsituationer, inleddes 1948 en modifiering av T 18B där cockpit byggdes om för att ge plats för två katapultstolar.

Leveranserna av T 18B inleddes 1947 till marinsamverkansflottiljen på F 17 Kallinge. Här flögs de tills det att de avfördes 1956-1957 och efterträddes senare av flygplan A 32 Lansen.

Totalt producerades 245 Saab 18 av de olika varianterna (62 ex av T 18b).

B 18A - Försedd med två SFA Twin Wasp STWC-3 stjärnmotor

B 18B - Försedd med två Daimler-Benz DB 605 radmotor

T 18B - Utveckling av 18B för torped- och minfällning.


 

Levnadsbeskrivning





Gifte och barn

Gift 1948-09-26 i Ronneby kbfd (K) [1]

Ellie Maria Arvidsson. Född 1921-04-19 i Törneby, Köping (H).
Död 2010-04-14 i Strängnäs domkyrkoförs (D).

Flyttlass 2 nov 1950 Ronneby-Strängnäs, magasinshyra mars-okt.

Ektorpsvägen 18


Carl Olof Anders Tingdal. Född 1949-08-18 i Ronneby kbfd (K).

 ANDERS OLOF TINGDAL 1924-1949

ANDERS OLOF TINGDAL. Född 1924-06-11 i Strängnäs domkyrkoförs (D). Död 1949-02-27 vid Spången Ljungbyhed, Riseberga (L). Löjtnant, flygvapnet.
HENRIK GUNNAR  TINGDAL 1888-1971

f HENRIK GUNNAR TINGDAL. Född 1888-09-20 i Backa (O). [2] Död 1971-06-06 i Strängnäs domkyrkoförs (D). Lektor i latin och grekiska vid Strängnäs högre allmänna läroverk.
ff JOHAN ALBERT KARLSSON (C:SON TINGDAL). Född 1860-01-23 i Backa (O). Död 1916-08-12 i Backa (O). [3] Bonde på Kärrsgården, Backa (O).
KARL   ANDERSSON 1820-1894

fff KARL ANDERSSON. Född 1820-11-23 i Kärrsgården, Backa (O). Död 1894-08-23 i Kärrsgården, Backa (O). [4] Nämndeman, bonde 1/6 (1:12) på Kärrsgården, Backa (O).
ffff ANDERS NIKLASSON. Född 1784-08-21. [5] Död 1852-06-03 i Kärrsgården, Backa (O). [6] Bonde på Kärrsgården, Backa (O).
fffm Johanna Larsdotter Hellström. Född 1781-08-18 på Jönsegården, Lundby (O). [7] Död 1857-12-08 på Kärrsgården, Backa (O). [8]
ffm Olena Hansdotter. Född 1822-11-09 i Tingstad Storegården, Backa (O). Död 1890-04-29 i Kärrsgården, Backa (O). [4] ffmf Hans Larsson. Född 1784-10-20. Död 1875-12-31 i Tingstad Storegården, Backa (O). [9] Bonde i Tingstad Storegården, Backa (O).
ffmm Johanna Eliasdotter. Född 1791-03-18. Död 1834-08-25.
 Ida Maria Jannesdotter 1856-1918

fm Ida Maria Jannesdotter. Född 1856-06-27 i Nr 1:5, Dubberöd, Backa (O). [10] Död 1918-07-19 i Backa (O).
fmf Janne Svensson. Född 1820-02-12. Död 1897-03-13 i Dubbered, Backa (O). [11] Bonde mellan 1854 och 1857 i Nr 1:5, Dubberöd, Backa (O). [12]
fmff Sven Håkansson. Född 1780-10-11 på Dubbered, Backa (O). [13] Död 1852 i Backa (O). [14] Bonde i Dubbered, Backa (O).
fmfm Britta Jakobsdotter. Född 1782-07-16 i Tingstad Stora Krokegården, Backa (O). [15] Död 1854 i Dubbered, Backa (O). [15]
fmm Britta Lovisa Bengtsdotter. Född 1830-05-28 i Åseby, Säve (O). Död 1866-11-26 i Dubbered, Backa (O). [16] fmmf Bengt Andersson. Född 1784 i Säve (O).
fmmm Britta Olsdotter. Född 1787 i Säve (O).
MÄRTA   EKMAN 1901-1973

m MÄRTA EKMAN. Född 1901-03-13 i Solna (AB). Död 1973-09-01 i Strängnäs domkyrkoförs (D).
PEHR FRITHIOF LAURENTIUS EKMAN 1871-1941

mf PEHR FRITHIOF LAURENTIUS EKMAN. Född 1871-10-18 i Gnarps masugn, Gnarp (X). [17] Död 1941-11-21 i Strängnäs domkyrkoförs (D). Arkitekt.
Wilhelm Ottokar   Ekman 1841-1922

mff Wilhelm Ottokar Ekman. Född 1841-04-07 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W). Död 1922-09-11 i Brandholmssund, Torsvi (C). Bergsingenjör, bruksförvaltare vid Ströms-verken i Strömsbruk, Harmånger (X).
 Johan Petter Ekman 1804-1889

mfff Johan Petter Ekman. Född 1804-10-20 i Lyrestad (R). [18] Död 1889-02-02 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W). [19] Bruksförvaltare vid Ludvika bruk i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W).
Charlotta Wilhelmina Michaelsdotter Claeson 1803-1862

mffm Charlotta Wilhelmina Michaelsdotter Claeson. Född 1803-01-19 i Jakob och Johannes församling. [20] Död 1862-11-07 i Vännebo (Nya Prästhyttan), Grangärde (W). [21]
 HILDA MARIA ÖBERG 1842-1922

mfm HILDA MARIA ÖBERG. Född 1842-09-01 i Grängesberg (W). [17] Död 1922-04-26 i Brandholmssund, Torsvi (C).
LARS   ÖBERG 1802-1888

mfmf LARS ÖBERG. Född 1802-07-19 i Ön, Norrbyås (T). [22] Död 1888 i Grängesberg (W). Gruv- och godsägare i Grängesberg (W).
mfmm ANNA MARIA WESTLING. Född 1802-07-01 i Vedevåg (T). [23] Död 1883 i Grängesberg (W).
mm Ida Elisabet Frisk. Född 1873-08-25 i Hudiksvall (X). [24] Död 1947-10-26 i Strängnäs domkyrkoförs (D). [3] Edvard   Frisk 1819-1893

mmf Edvard Frisk. Född 1819-07-13 i Stockholm. [25] Död 1893-07-09 i Hudiksvall (X). Snusfabrikör i Hudiksvall (X).
Jonas (Jon)  Frisk 1787-1849

mmff Jonas (Jon) Frisk. Född 1787-03-16 i Hudiksvall (X). [26] Död 1849. Spegelfabrikör i Stockholm, snusfabrikant i Hudiksvall.
mmfm Sara Helena Nordenvall. Född 1797-08-16 i Njutånger (X). [27]
mmm Hilma Elisabeth Palmborg. Född 1852-08-04 i Maria Magdalena (AB). [28] mmmf Fredrik Palmborg. Född. [28] Kassaskrivaren (?) i Kungl Postverket.
mmmm Karolina Matilda Steen (?).

Källor

  1. SDB, Ronneby EI:10 sid 142
  2. Hfl 1886-97
  3. SDB
  4. Backa F:1
  5. Hfl 1802-19
  6. BoU 1852:236
  7. Rolf Eknefelts websida
  8. 868.1004.62400
  9. Backa BI:2
  10. Ernst Tingdal
  11. Backa F:2
  12. Komm/Nattv 1841-43 868.2.20800
  13. BoU 1784:116
  14. Karin Lindholm
  15. Monica Melins websida
  16. AD
  17. 1752.46.39100
  18. Hammar (!) 198.31.33300
  19. BoU Grangärde TL HR F2:15 sid 169
  20. 2737.44.36200
  21. 169.39.26500
  22. C:3, Födde, 201.23.16500
  23. Familjebibeln
  24. Födelseregister Hudiksvall-F101 (218401)
  25. 630.94.50300
  26. v135565.b14.s10
  27. v135567.b15.s11
  28. 2700.37.7800

Personregister    Efternamnsregister    Ortsregister